måndag 31 december 2012

Alena

Författare: Kim W. Andersson
Antal sidor: 116 st
Förlag: Kolik förlag
Serie: -
Utgiven år: 2011
Originalets titel: Alena
Genre: Seriealbum, livsöde, skräck, kärlek

Sedan Alena började på den snobbiga internatskolan har hon blivit trakasserad och mobbad av Filippa och de andra tjejerna i lacrosse-laget. Alenas bästa vän har bestämt sig för att Alena inte får ta mer skit - inte från rektorn, kuratorn, Filippa eller någon annan. Om hon inte säger ifrån själv snart ska Josefine hjälpa till - men det finns ett problem - Josefine har varit död i ett år. Hur långt kan en död person gå för att hjälpa sin bästa vän som faktiskt dödade henne?
______________________________________________________________________

Jag har väldigt blandade åsikter om det här seriealbumet. Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag tycker om det, men jag ska försöka skriva en recension som går att förstå på det i alla fall!

Jag gillar själva historien, den är otroligt spännande  och det är väldigt svårt att sluta läsa (jag läste den i ett svep) och det är väldigt snabbläst (jag läste den på kanske... Tio minuter?). Trots att den är rätt kort hinner författaren få med det som är viktigt för att man ska förstå handlingen och jag tycker boken är alldeles lagom lång. En annan sak jag gillar med den är slutet - det passar verkligen in på boken och är kanske det allra bästa med den. Jag gillar att boken börjar och slutar på ungefär samma sätt, det är också en av de bästa sakerna med den!

Jag hade egentligen ingen aning om vad boken handlade om när jag började läsa, men framsidan hade ju varnat mig lite, hehe. Bilderna är väldigt äckliga och blodiga men inte tillräckligt verklighetstrogna för att man ska tycka de är riktigt hemska eller för att de ska fastna på näthinnan om man nu är känslig för det - inte enligt mig i alla fall! Sedan kan jag ju inte säga att det här är min favoritgenre, alltså sådan här "blodig" skräck - föredrar när böcker är mystiska och riktigt läskiga. Den här boken blev aldrig läskig, jag fick inte rysningar av den direkt. Men för att vara en bok i en genre jag inte är så förtjust i var den absolut bra.

Tecknarstilen, vad tycker jag om den då? Kim är verkligen skicklig på att teckna, men jag föredrar helt klart manga/anime-stilen. Enligt mig är det mycket finare - titta bara på en film av Hayao Miyazaki och ni förstår (förhoppningsvis) vad jag menar! Men Kim är ändå duktig - jag såg till exempel när han signerade Mimmis och Albas böcker på bokmässan, och då ritade han en liten bild av Alena. Han ritar verkligen snabbt och jag kommer ihåg hur de gick runt med boken öppen bara för att de inte ville stänga den och smeta ut teckningen ;)

Så, ja. Ingen ny favoritbok direkt men den var absolut inte dålig. Helt okej är nog ett bra sätt att beskriva den på ;) Rekommenderar den till de som gillar blodig skräck och den här sortens böcker och tecknarstil!

Minnesvärt citat:
Jag hittade inget - det är svårt att göra det i seriealbum ;)

Bokens första mening:
Vadå "träffat en kille"?

Favoritkaraktär/er:
Hittade ingen sådan heller...

Saker från boken som inspirerar mig:
• Början och slutet!

3 kommentarer:

  1. Vill läsa den, fast är inte stormförtjust i blodig skräck ;) Snygg design!

    SvaraRadera
  2. Åhh, du skriver så bra recensioner! :>

    SvaraRadera

Hej! Kul att du vill lämna en kommentar ☺