De fyra elementen

Författare: Susanne MacFie

Här kommer en recension på alla fyra böckerna, eftersom att det är omöjligt att göra en recension på alla utan att avslöja alldeles för mycket om den förra boken. Här kommer handlingen, så bra berättad som möjligt:

För tre år sedan dog Emblas tvillingbror Samuel av ett hjärtfel, bara nio år gammal. Under de tre åren har Embla gråtit oceaner av tårar och längtat och saknat honom otroligt mycket. Nu är Embla tolv år och saknaden har absolut inte gått över.

    Embla ska tillbringa sommaren hos paret Karstén. Det är inte alls kul att vara hos dem när inte Samuel är med, för där finns ingenting att göra där och det får bara Embla att sakna Samuel ännu mer.

    Men i födelsedagspresent får Embla välja vad som helst i en antikaffär om det kostar under femtio kronor av herr Karstén (som Embla kallar honom). Embla blir väldigt sur, för hon hade önskat sig ett par väldigt snygga byxor med stjärnor på, och istället får hon någonting från en antikaffär. Jättekul, tänker Embla och väljer en tivolikarusell med fyra snidade träfigurer på hästar och en tom häst som man kan sitta på, mest för att reta herr Karstén. Eftersom att den kostar femtio kronor, och herr Karstén har lovat, kör de hem med karusellen och ställer den bakom uthuset så den inte ska synas.

    Embla sätter sig på karusellen och ur en låda kommer tre lappar. "Önskar du inträda i spelet?" står det på den första. Sedan kommer det en som det står "Ja" på och en där det står "Nej". Eftersom Embla inte har något att göra svarar hon "Ja".

    Plötsligt är Embla med i ett spel som hon inte ens kunde drömma om att det fanns. Spelet kallas "De fyra elementen", och det går ut på att man ska ta sig igenom fyra sfärer: Sammetsbergen, Vattendeltat, Himlavalvet och Eldsklyftan. I varje sfär ska man klara ett uppdrag, och när man klarat sig igenom alla sfärerna (om man nu gör det) får man träffa den man längtar efter i Lycksalighetens glänta. Det är alltså de som längtar efter någon som kommer med i spelet.

    Alla sfärer har en ledare, och nu har Umber, ledaren i Eldsklyftan, fått för sig att han ska bli härskare över spelet och Lycksalighetens glänta själv. Det gör spelet mycket farligare, för Umber gör nämligen allt för att stoppa alla deltagare att komma till Lycksalighetens glänta...

Antal sidor i bok ett, De Sju Topparnas Rike: 140 st

Antal sidor i bok två, De Fem Flodernas Stad: 239 st

Antal sidor i bok tre, De Tre Stjärnornas Skog: 170 st

Antal sidor i bok fyra, De Två Vulkanernas Stad: 239 st

Genre: Äventyr, Fantasy, Vänskap, Livsöde

När jag var mindre var detta en av mina absoluta favoritserier, jag vet inte hur många gånger jag har läst dem. Men nu var det länge sedan så jag tyckte det var dags för en omläsning av allihop. Visst, jag gillar dem inte riktigt lika mycket längre, men det är något med de här böckerna som gör dem så himla bra. 

    Handlingen gillar jag verkligen. Jag älskar själva idén att det är ett spel som man ska klara sig igenom och att det är uppgifter man ska göra. Det kan vara för att jag alltid skulle vilja göra sådana uppgifter som de gör i boken. ;-) Och sedan att man får träffa den man längtar efter, så bra idé! Tänk om jag hade skrivit dessa böcker, jag fullkomligt älskar handlingen!

    Sedan är det personerna. Alla har verkligen sin egen personlighet och många av dem är det svårt att inte tycka om. Visst, det finns en person som är väldigt överdriven, men jag antar att det är för att man absolut inte ska tycka om honom. Annars så gillar jag många av personerna, i alla fall alla dem som man får lära känna bäst i böckerna. 

    Serien är liiite förutsägbar men den tar ändå andra vändningar så man kan inte veta precis vad som ska hända. Det är det som gör böckerna så otroligt spännande och svåra att sluta läsa i. Men det är något annat som gör dem bra med, men jag kan inte riktigt sätta fingret på vad... 

    Endel saker i böckerna går absolut inte ihop sig, men det är bara små detaljer som antagligen mest jag la märke till för att jag läst böckerna så många gånger. 

    Böckerna är väldigt lättlästa, jag läste dem jättesnabbt. Det är nog både för att texten är rätt stor och för att handlingen är lättsmält. Det betyder inte att den inte är tänkvärd eller så, utan att den är väldigt lätt att förstå. Sedan är det en del saker som är med i alla böckerna, början är rätt lik och det blir lite tråkigt när man läser alla böckerna i princip på i ett svep, men det gör inte så där värst mycket - vissa saker var precis likadana och de kan man bara ögna igenom om man vill. 

    Det är väldigt lätt att se bilder i huvudet när man läser, och det tycker jag är väldigt viktigt med en bok så det är bra. 

    

Här kommer alla framsidorna:

                               

                                       

Jag gillar INTE framsidorna, särskilt inte de två första. De är så... Tråkiga. De två sista är okej, men de två första skulle jag nog inte plocka upp i en affär. I alla fall inte tvåan (den med båten). Jag tycker inte framsidorna ger boken rättvisa ;-)

    Detta är fyra lätta böcker, som jag inte vet vilken ålder de är skrivna till. Huvudpersonen är tolv, men jag läste dem när jag var åtta-nio och gillade dem väldigt mycket då. Så jag antar att det beror vilken läsnivå man är på.

Det är svårt att ge dessa böcker betyg, men det får nog åtta-nio någonting. 

Betyg: 8.5 av 10