Harry Potter and the Sorcerer's Stone

Författare: J. K. Rowling
Antal sidor: 309 st
Förlag: Scholastic
Serie: Harry Potter 1
Utgiven år: 1997
Originalets titel: Harry Potter and the Philosopher's Stone
Genre: Fantasy
Språk: Amerikanska

Harry Potter bor tillsammans med sin moster, morbror och kusin på Privet Drive 4. Hans föräldrar är döda, de dog i en bilolycka, och Harrys moster, morbror och kusin är hemska mot honom.
    Men en dag anländer ett mystiskt brev till Harry. Han har aldrig fått något brev förut och han blir väldigt överraskad. Men hans moster och morbror tar brevet ifrån honom, och han får inte veta vad som stod i det. Men på något konstigt vis verkar den mystiska avsändaren veta att Harry inte har läst sitt brev, och det kommer bara fler och fler.
    Till slut går Harrys morbror så långt att han flyttar allihop till ett fallfärdigt hus på en ö ute i havet för att det inte ska komma några fler brev. Harry blir bara mer och mer nyfiken på vad det kan vara som hans morbror och moster håller hemligt för honom.
    Plötsligt slår en jätte in dörren till det fallfärdiga huset och förändrar hela Harrys liv. Jätten berättar för Harry att han är en trollkarl och att han ska börja på Hogwarts, en skola för häxor och trollkarlar, där man lär sig allt om magi. Han berättar också att hans föräldrar inte alls dog i någon bilolycka - det var mycket värre än så.
    Men på Hogwarts får han inte bara lära sig om trolldom - han hittar också en hemlighet som skolans personal försöker dölja. Vad kan den ha med honom att göra..?
___________________________________________________________________

Bästa. Boken. Någonsin. Jag älskar verkligen Harry Potter-serien och kan inte beskriva den med ord. Det är den serien jag har mest minnen av, skrattat mest åt, blivit mest ledsen av, läst flest gånger... Jag älskar den helt enkelt!

Detta är ju då första boken i serien, och kanske den jag kan mest utantill (om man inte räknar med kapitlet om silverhinden i sjuan som jag har läst om och om igen hur många gånger som helst). Det är lite kul att börja läsa en bok som man inte har läst på det språket innan och veta exakt vad som ska stå. :) Särskilt första kapitlet kan jag utantill: att morbror Vernon inte har någon hals men Petunias är jättelång, en spräcklig katt med märken efter glasögon som läser en karta, alla märkliga händelser, beskrivningarna av Dumbledore och Hagrid... En väldigt bra början på en bok, den fångar en verkligen från första meningen!

Som sagt älskar jag verkligen den här serien. Varför? Den har allt. Humor, död och sorg, kärlek och massvis med spänning. Jag har läst den hur många gånger som helst och kommer aldrig tröttna. Dessutom kan alla tycka om den, oavsett ålder. Alla i min familj älskar de böckerna till exempel - min sjuåriga lillasyster, min tioåriga lillebror, jag och mina föräldrar. De har verkligen något för alla och är lätta att förstå trots att de verkligen har ett djup och är fantastiska!

Lite mer om just den här boken då och inte bara om serien! Man får verkligen lära känna karaktärerna på ett bra sätt, och jag älskar verkligen J. K. Rowlings karaktärer. (Just det, bara ettan var det ju...) Fred och George, och även Ron, är otroligt roliga (skicka Harry en toalettsits, till exempel). Det är de bokkaraktärer jag skrattat mest åt i hela mitt liv. Och Hermione, jag känner igen mig läskigt mycket i henne (fast jag brukar inte berätta riktigt så mycket om det jag läst om och vet...). Åh, de är så härliga!

Sedan till lite andra saker, då. J. K. Rowling har lyckats otroligt bra med att berätta om trollkarlsvärlden så man förstår när man läser boken för första gången. En av alla de miljoner saker som gör den här serien så otroligt superfantastisk är nog att hela världen är så genomtänkt - det finns ingenting som inte går ihop sig eller något annat, och det gör boken trovärdig (fast det gör de fantastiska miljö och personbeskrivningarna och författarens fantastiska språk och skrivsätt också). Handlingen är ju som sagt väldigt spännande, till och med så där 10:e gången man läser boken. Den blir aldrig långtråkigt och man känner verkligen att man måste läsa fortsättningen NU (trots att man som sagt vet exakt hur allt kommer sluta)!

Detta var alltså första gången jag läste den här boken på engelska (jag har bara hört den på ljudbok innan) och jag tycker faktiskt den var ungefär lika bra som på svenska. Alltså har de svenska översättarna gjort ett väldigt bra jobb. (Nu läste jag ju den på amerikanska och inte på engelska, men antar att det inte är så mycket skillnad.) :)

Omslaget... Det är coolt men inte jättesnyggt, det svenska är otroligt mycket snyggare. Jag älskar också de mörka omslagen, så till just den här boken då det svarta med en röd sten på!

Bästa serien någonsin alltså, helt obeskrivbar. Läs den direkt om du inte har gjort det än!

Minnesvärt citat:

""Blimey", said the other twin. "Are you - ?"

"He is", said the first twin. "Aren't you?" he added to Harry.

"What?" said Harry.

"Harry Potter", chorused the twins.

"Oh, him", said Harry. "I mean, yes, I am.""

""Now, you two - this year, you behave yourselves. If I get one more owl telling me you've - you've blown up a toilet or -"

"Blown up a toilet? We've never blown up a toilet."

"Great idea though, thanks, mum."

"But from that moment on, Hermione Granger become their friend. There are some things you can't share without ending up liking each other, and knocking out a twelve-foot mountain troll is one of them."

Bokens första mening:

Mr. and Mrs. Dursley, of number four, Privet Drive, were proud to say that they were perfectly normal, thank you very much.

Saker från boken som inspirerar mig:

Allting!

• Karaktärerna.

• Handlingen.

• Själva boken.

• Allting.