Jag väntar under mossan

Författare: Amanda Hellberg
Antal sidor: 218 st
Förlag: Bonnier Carlsen
Serie: -
Utgiven år: 2012
Originalets titel: Jag väntar under mossan
Genre: Fantasy

Om solen lyst, om huset varit omskött och bebott, då hade det kunnat vara mysigt som ett pepparkakshus.

Men här, i det bleka spökskenet från en dold måne, fick stugans flagnande sneda väggar och blinda fönster mig att darra.

Tilda är ensam hos sin morfar i den lilla stugan i Sverige medan hennes föräldrar är på semester i Norge när det mystiska börjar hända. Bland bottenlösa näckrosdammar, mystiska öar och sagoväsen söker Tilda sanningen - var är hennes försvunna mormor? Och vem är Tilda själv?
_____________________________________________________________________

Jag älskar idén med den här boken, för jag älskar nästan alla slags sagoväsen. Språket är helt otroligt fint, väldigt poetiskt och beskrivande. Boken är alltså väldigt bra. Det finns bara ett problem. Och det är längden på boken.

För allvarligt, den är alldeles för kort. Kärlek uppstår på två dagar. Man hinner aldrig riktigt lära känna karaktärerna, och "killen" i den här boken hann man inte falla för. Det går lite för fort för att vara läskigt eller riktigt spännande. Så boken är alltså alldeles för kort! Visst, 218 sidor låter inte så lite men texten är jättestor så det går racerfort att läsa. Jag tror att boken hade varit tre gånger bättre om den var tre gånger så lång, tyvärr. Hade författaren spunnit vidare på berättelsen, skruvat upp spänningen några snäpp och låtit boken handla lite mer om karaktärerna, kärleken och själva mysteriet hade den varit perfekt. Den är verkligen bra, även om jag låter negativ, men den hade kunnat vara bättre!

En annan sak jag inte riktigt gillar är att man får läsa ur skurkens synvinkel. Det kan vara jättebra, som i "The Body Finder", men i den här boken gör det att man listar ut mysteriet jättefort och dessutom kommer på vem skurken är direkt. Det kanske är meningen, men jag föredrar hemligheter och mystik ;)

Så, jag gillar den här boken, den har några riktigt bra saker som språket, sagoväsnen, idén och beskrivningarna, men hade den bara varit lite längre hade den varit ännu bättre! Sedan måste jag verkligen tacka Iktoro för boken, för som sagt - även om jag kanske lät negativ så är jag inte det, jag gillade den verkligen! :D

Minnesvärt citat:

Det jag fastnade för allra mest är det som står i början av recensionen :)

Bokens första mening:

Kan du höra mig?

Favoritkarakrär/er:

Hmm... Jag vet faktiskt inte, skulle vilja lära känna karaktärerna lite mer innan jag kan välja ;)

Saker från boken som inspirerar mig:

• Språket, det är väldigt fint och beskrivande.

• Sagoväsnen, jag älskar att läsa om dem som sagt!