Jag, En

Författare: David Levithan
Antal sidor: 336
Förlag: X Publishing (tusen tack för boken!)
Serie: -
Utgiven år: 2012
Originalets titel: Every Day
Genre: Kärlek

Varje dag en ny kropp

Varje dag ett nytt liv

varje dag kär i samma tjej

Tänk att vakna upp i någon annans kropp varenda dag.

    Så har En det. Varje dag vaknar En upp i någon annans kropp, lånar någons liv för en dag. För det mesta gör En det så prydligt och försiktigt som möjligt - tar kontakt med personens minne så En vet hur personen uppför sig, var dess saker finns, vad den ska göra under dagen och allt annat En behöver veta och gör det till en enkel dag utan att förstöra för någon.

    Men en dag vaknar han upp i sextonåriga Justins kropp och lär känna hans flickvän Rihannon. Och då är En bara sig själv. 

    Men det får konsekvenser ingen av dem kunnat vänta sig - och kan kärleken verkligen övervinna allt?

_______________________________________________________________________

(Först, omslaget. Det är verkligen otroligt snyggt. Jag älskar danska band, ryggen böjs inte så lätt, och jag älskar hur omslaget är likadant i ryggen som på fram och bak-sidan. Och bilden är otroligt snygg, älskar hur den passar in på berättelsen på sitt egna sätt!)

Jag hade rätt höga förväntningar på den här boken då jag älskar David Levithan's böcker, och den gjorde mig verkligen inte besviken. Den liknar ingen av hans andra böcker (av de jag läst i alla fall), och ingen annan bok jag läst heller. Idén är verkligen originell och kanske är det det jag gillar så mycket. Idén med att man vaknar upp i andra personers kroppar varje dag är så otroligt bra. Jag älskar att man får lära känna andra personer genom En, och en av sakerna som gör att man vill läsa vidare är att man vill veta vem En ska bli nästa gång. David Levithan har dessutom beskrivit det på ett sätt så man inte tvivlar en sekund på att det är sant när man läser. En's berättelse är dessutom så otroligt fin och sorglig, för jag kan verkligen förstå hur hemskt det måste vara att inte ha någon egen kropp eller familj utan bara få låna andras.

Trots att det är kärlek vid första ögonkastet känns det trovärdigt, för eftersom En inte är en vanlig människa känns det annorlunda på något sätt. Även om En varken är kille eller tjej känns En mest som en kille enligt mig, kanske för att jag känner igen författarens skrivsätt och han brukar skriva om killar. Skrivsättet, ja. Jag älskar språket. Det är alldeles lagom poetiskt och något av det allra bästa med boken.

Slutet var verkligen sorgligt, men jag (som brukar avsky sorgliga slut) gillar det verkligen. Det passade in på den sorgliga tonen i boken och kändes verkligen helt rätt. Hela boken kändes rätt, på något vis, för den fångade mig direkt och jag kunde inte släppa den. Jag älskar konceptet med att En byter kropp men fortfarande är sig själv innerst inne, och det är en väldigt djup idé när man tänker efter. Boken är så mycket mer än en vanlig kärlekshistoria - visst, det är en kärleksberättelse, men den innehåller så mycket mer.

När jag tänker på boken nu i efterhand skulle jag nog beskriva den som fin. Jag kan inte komma på en enda sak att klaga på. Den är verkligen otroligt bra och jag rekommenderar den till alla!

Minnesvärt citat:

"Det kommer alltid finnas fler frågor. 

Det enda sättet att överleva är att släppa några av dem."

Bokens första mening:

Jag vaknar.

Favoritkaraktär/er:

En

Saker från boken som inspirerar mig:

• Att En vaknar upp i olika kroppar varje dag och lånar andra människors liv.

• Att den är så originell, den liknar ingen annan kärleksberättelse jag någonsin läst!