Antal sidor: 381 st
Förlag: B. Wahlströms (tack för boken!)
Serie: The Blood Journals 1
Utgiven år: 2011
Originalets titel: Blood Magic
Genre: Fantasy, kärlek
Silla vägrar tro att det var hennes pappa som dödade hennes mamma. Hon tror inte att han först sköt henne och sedan sig själv. Hon vet att det måste finnas en annan förklaring.
Så när hon får hem ett paket med en bok full med magiska besvärjelser blir hon så klart nyfiken. Att inte en enda besvärjelse kan utövas utan färskt blod avskräcker inte henne. Och hon blir väldigt chockad när hon märker att det faktiskt fungerar.
Nicholas, eller Nick som han kallas, är inte direkt glad över att flytta mitt ut i ingenstans till ett hus han fått ärva av sin morfar. Men hans hemska styvmor säger att det är en perfekt plats för en författare och Nicks pappa gör allt hon vill.
Nick har alltid försökt glömma sin mamma och allt hon lärde honom om blodsmagi men när han träffar Silla kommer han i kontakt med magin igen. Och trots att han vet att magin är farlig kan han inte låta bli att dras till Silla.
______________________________________________________________________
Först - ryggen är gjord av sammet! Så himla fint, kommer se häftigt ut i bokhyllan.
Men till handlingen nu då. Först blev jag lite besviken på att kärleken mellan Nick och Silla gick så himla fort fram. Det gick bara en vecka eller något sådant innan de var tillsammans. Jag gillar både Nick och Silla men hade föredragit om de hade lärt känna varandra lite innan de blev tillsammans. Dessutom var det lite irriterande att Nicks och Sillas berättarröster var så lika, det fanns i princip ingen skillnad på dem, och ibland trodde jag att jag läste ur Sillas perspektiv när jag läste ur Nicks och tvärtom. Det blev lite rörigt.
I mitten blev boken lite seg, jag vet inte riktigt vad det var men jag hade inte alltid världens största lässug i mitten av den. Men slutet var otroligt spännande! Jag trodde verkligen inte att det hängde ihop som det gjorde. Författaren lyckades bra med att knyta ihop alla lösa trådar. Jag gillade Josephines dagbok som dök upp lite då och då, den var otroligt intressant och jag hade ingen aning om hur den hängde ihop med Nicks och Sillas berättelse!
Jag gillar blodsmagin, jag har inte läst om det innan, men jag skulle gärna vilja veta lite mer om den. Jag hoppas man får det i de fortsättande delarna! Blodsmagi var ju som sagt något nytt för mig och det var kanske det som gjorde den så intressant. Jag gillade att Josephines dagbok fick en att förstå mer om magin samtidigt som Silla lärde sig och Nick fick minnesbilder. Det var en annan sak jag gillade - Nicks minnesbilder. Hans mammas berättelse var verkligen intressant, hoppas man får veta ännu mer om henne i fortsättningarna!
Jag gillar båda Nick och Silla som karaktärer, men deras relation är inte jätteintressant. Jag föredrar relationen mellan Silla och hennes bror Reese, det var så fint att läsa om hur de klarade sig utan sina föräldrar (och väldigt sorgligt, förstås). Reese var också min favoritkaraktär, först och främst för att jag gillade hans och Sillas relation, när man läser om kärlekspar hela tiden kan det vara fint att läsa om bra syskonrelationer - alltså när inte syskonen bråkar hela tiden eller något sådant. Men seriöst, (spoiler, markera för att läsa) varför dör alltid mina favoritkaraktärer? Det är alltid så, se på The Hunger Games och Harry Potter-serierna till exempel. (Slut på spoiler.)
Oj, vilken rörig recension det här blev! Men för att sammanfatta den kan jag säga att jag gillade boken, den är intressant, jag gillar karaktärerna och berättelsen vävs ihop snyggt i slutet. Den är ingen ny favorit, men den är definitivt inte dålig, tvärt om! Men jag rekommenderar inte boken till de som är känsliga för blod, för det är med många blodiga scener i boken.
Minnesvärt citat:
”Min styvmor skulle dö om hon kom in här. Får jag bjuda hit henne?”
Bokens första mening:
Jag är Josephine Darly, och jag tänker leva för evigt.
Favoritkaraktär/er:
Reese
Saker från boken som inspirerar mig:
• Att den handlar om en ny sorts magi jag inte läst om innan.
• Sättet allt vävs ihop på i slutet!
Det vart inte alls någon rörig recension, den var jättebra :) Jag är sugen på att läsa boken, och det ska jag nog se till att göra. Den verkar ju vara rätt så bra :) Du får förresten gärna läsa min recension av Divergent nu :)
SvaraRadera