The Fault in Our Stars-trailern!

 ♡

Lite nya böcker

De senaste veckorna har har jag fått hem tre nya böcker:

Torsdagsbarn av Sonya Hartnett har jag varit nyfiken på väldigt länge, och har dessutom hört att den ska vara bra. Ser fram emot att läsa den!

Vampyrens märke av P.C. Cast och Kristin Cast var en slags julklapp, och eftersom det känns som om jag är en av de enda som inte läst något ur House of Night-serien än vill jag väldigt gärna läsa den.

Nyckeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren är ett recensionsex från Rabén & Sjögren som jag redan läst (och älskade). Mer om den i en kommande recension!

När jag lät dig gå

Författare: Gayle Forman
Antal sidor: 220 st
Förlag: B. Wahlströms
Serie: If I Stay 2
Utgiven år: 2011
Originalets titel: Where She Went
Genre: Kärlek, livsöde

Adam och Mia har inte varit tillsammans på tre år. Nu är han känd rockmusiker i bandet Shooting Star och hon är en omtalad cellist. Berömmelsen har gjort att Adam tröttnat på musiken och när han, som frontfigur, blivit den mest populära har han glidit längre och längre bort från de andra. Så när de åker till London  bestämmer sig Adam för att stanna i New York en extra natt.
    Av en slump ser han att Mia har en cellokonsert just den kvällen. Han bestämmer sig för att gå dit och försöker att inte synas, men efteråt blir han kallad till hennes loge. Blir det en glad återförening eller ett sista farväl?
____________________________________________________________________________

Nu var det ett ganska bra tag sedan jag läste "Om jag stannar" men jag kommer väl ihåg känslan jag fick av den - den var sorglig, vacker och jag ville aldrig att den skulle ta slut samtidigt som jag ville veta hur det skulle gå. Så jag förstår verkligen inte varför jag väntat så länge med att läsa fortsättningen.

Den här boken är skriven ur Adams perspektiv. Jag gillar honom ännu mer som karaktär i den här boken trots att jag tyckte väldigt mycket om honom redan i första. Hans karaktär är så trovärdig - man känner verkligen hur ensam han känner sig, hur han känner för musiken och varför hans liv ser ut som det gör. Han känns så verklig och man tycker verkligen synd om honom när man läser.

Mia är lite självisk i den här boken, men det är omöjligt att inte tycka synd om henne och man kan inte låta bli att tycka om henne ändå. Man får en mer hel bild av henne när man får se henne ur Adams ögon också, och det gör att hon växer som karaktär.

Man får veta vad som hänt sedan Mia vaknade efter olyckan genom tillbakablickar, och berättelsen växer fram på ett så bra sätt. Trots att boken inte är särskilt lång säger den så mycket och innehåller så mycket känslor, precis som den första boken. Den utspelar sig också under väldigt kort tid men författaren har lyckats skriva allting på ett väldigt trovärdigt och bra sätt.

Det är ganska enkelt att gissa hur det ska sluta, men man kan inte vara helt säker. Det är en av anledningarna till att boken är svår att sluta läsa i. En annan anledning är att man vill se hur hela berättelsen sitter ihop, få veta vad som egentligen hänt och varför. Sedan är det verkligen svårt att släppa karaktärerna - så den här boken är helt enkelt inte så lätt att lägga ifrån sig.

Jag rekommenderar verkligen den här serien - böckerna är vackra, sorgliga och väldigt fint skrivna. Läs dem!

Wuthering Heights

Författare: Emily Brontë

Antal sidor: 360 st

Förlag: Penguin Classics

Serie: -

Utgiven år: 1847

Originalets titel: Wuthering Heights

Genre: Kärlek, livsöde, klassiker

Språk: Engelska 

Mr. Lockwood kommer till staden Gimmerton för att hyra huset Thrushcross Grange. Han bestämmer sig för att prata med sin hyresvärd, Mr. Heathcliff, som bor på gården Wuthering Heights ungefär en timmes ritt därifrån. Heathcliff har ett hemskt humör och blir inte glad när Lockwood tvingas stanna över natten på grund av ett hemskt snöoväder. 

Lockwood blir nyfiken på Heathcliff, de andra på Wuthering Heights och den mystiska vålnaden Catherine som hemsöker Lockwoods fönster och verkar vilja komma in. När han kommer tillbaka till Thrushcross Grange ber han hushållerskan Nelly berätta om dem, och han får höra om hur Heathcliff kom som adoptivson till Wuthering Heights, hur han och Catherine blev oskiljaktiga och hur deras vänskap sedan växte till en kärlek så stark att den krossade allting runt omkring dem.

________________________________________________________________________

Den här boken är helt enkelt... Väldigt svår att beskriva.

Den är en sådan där typisk klassiker man "ska" ha läst, och även en typisk sådan bok jag alltid velat läsa. Sedan jag totalt älskade "Jane Eyre" av Emily Brontës syster, Charlotte Brontë, blev jag ännu mer sugen på den här boken och klassiker i övrigt. Det är alltid lika spännande att läsa böcker det pratas mycket om för att kunna bilda sig en egen uppfattning.

Jag tycker verkligen mycket om boken, och den liknar ingenting annat jag läst. Karaktärerna är otroligt färgstarka, jag kan se allting lika tydligt framför mig som om jag varit där på riktigt och jag kommer aldrig glömma berättelsen. Jag kan verkligen förstå varför den här boken blivit en klassiker.

Först och främst - karaktärerna. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om dem, men jag älskar att läsa om dem. Författaren har beskrivit allihop så bra och har verkligen lyckats med att till exempel en dotter har fått olika personlighetsdrag från båda sina föräldrar. Alla karaktärer är originella och det känns verkligen som att man känner dem när man läst boken.

Heathcliff är inte direkt en älskvärd karaktär och han beter sig verkligen riktigt hemskt. Men han har några positiva sidor och man kan inte låta bli att känna medlidande för honom, för när man läser boken kan man verkligen förstå varför han är som han är. Han kommer till en helt främmande familj och blir hatad av hälften av den. Den enda som verkligen gillar honom är Catherine - dottern i familjen, som i början är en oskyldig liten flicka men med åldern får lära sig att bete sig som en kvinna. Hon är bestämd och har ett otroligt eldigt humör, och hon och Heathcliff blir oskiljaktiga. Deras kärlek växer, och Catherine säger att den är starkare än allt annat, och att det värsta som skulle kunna hända skulle vara att någon skulle skilja de två åt.

Men så gifter sig Catherine med grannpojken och efter det blir Heathcliff bara kallare och elakare. Den enda han fortfarande älskar är Catherine, trots att hon övergett honom - alla andra som är lyckliga vill han bara se lida.

En annan karaktär som får väldigt mycket uppmärksamhet i boken är Cathy, Catherines dotter. Hon älskar sin pappa mer än allt annat, men under bokens gång får man läsa om hur hon blir mer självständig. Författaren har verkligen beskrivit henne på ett bra sätt - man kan se drag från både hennes mamma och pappa i hennes personlighet.

Det är verkligen helt omöjligt att glömma karaktärerna i den här boken. När man läst om dem känns det som att man känner dem, och deras personligheter är mer trovärdiga och färgstarka än många andra karaktärer jag läst om. Även om jag inte älskar dem som personer är det omöjligt att inte älska dem som karaktärer.

Boken är skriven på gammal engelska vilket gör att den blir ganska svår att läsa, men det gör också att boken får en speciell stämning. Jag älskar språket och det passar så bra in på berättelsen och karaktärerna.

Jag älskar sättet boken är skriven på - en stor del av den är skriven ur hushållerskan Nellys perspektiv när hon berättar för mr. Lockwood om Catherine och Heathcliff eftersom hon kände dem båda. En annan sak jag älskar är slutet - det är helt perfekt och passar så bra in på boken att liksom allting faller på plats när man läst det. Det är svårt att förklara, men bra är det i alla fall.

Berättelsen är verkligen inte förutsägbar, och vet man inte vad som kommer hända är det svårt att sluta läsa och man fortsätter överraskas genom hela boken. Det är en berättelse man verkligen aldrig någonsin kommer glömma - och det är därför den blivit en av mina favoritböcker. Min recension gör verkligen inte boken rättvisa. Jag rekommenderar den till alla som vill läsa något annorlunda som verkligen inte liknar något annat man läst!

Minnesvärt citat:

“If all else perished, and he remained, I should still continue to be; and if all else remained, and he were annihilated, the universe would turn to a mighty stranger.” 

“He's more myself than I am. Whatever our souls are made of, his and mine are the same.” 

“She burned too bright for this world.”

Bokens första mening:

1801 - I have just returned from a visit to my landlord - the solitary neighbour that I shall be troubled with.

Fågelbarn

Författare: Christin Ljungqvist
Antal sidor: 284 st
Förlag: Gilla böcker
Serie: Handlar om en av karaktärerna från boken "Kaninhjärta", men ingår inte direkt i någon serie
Utgiven år: 2013
Originalets titel: Fågelbarn
Genre: Livsöde, familjeproblem, thriller

Hanna har kunnat se saker som är osynligt för andra i hela sitt liv. Hon kan se spöken som följer människor, om hon rör vid vissa saker kan de visa henne något och hon kan se saker som inte hänt än. Hon växer upp i en familj som består av henne, en framgångsrik pappa, en religiös mamma och två bröder - Jens och Samuel. Det skiljde bara ett år mellan dem, men de var så olika man kunde bli. Samuel var känslig och försiktig medan Jens var hård och arg. Nu är båda borta, och det är Jens fel. Och kanske Hannas också, för hon visste ju vad som skulle hända och kunde kanske stoppat det. Är det därför Jens kommit tillbaka? För att hämnas?
___________________________________________________________________________

Det här är nog en av de obehagligaste böckerna jag läst. Inte på grund av äckliga beskrivningar eller läskiga händelser, utan på grund av känslan man får när man läser. Man är helt inne i boken och allt känns så verkligt att man nästan tvivlar på att man bara läser en bok, att det faktiskt inte hänt.

För det första - beskrivningarna av de två bröderna. Jens skrämmer mig verkligen - han behöver hjälp och hans föräldrar har aldrig riktigt tagit honom på allvar, och det gör att han utvecklas till en läskig och hemsk människa. Författaren har verkligen lyckats bra med att beskriva honom, hans beteende och varför det blev som det blev. Samuel var min favoritkaraktär i boken - han är snäll och beskyddar Hanna från Jens, hjälper henne och tror på att hon kan se saker. De två är verkligen helt olika.

Och de andra karaktärerna då? Av anledningar som kommer fram ju längre in i boken man kommer kan jag verkligen inte tycka om Hannas föräldrar. De är helt enkelt hemska. Men Hannas kompis Rebecka tycker jag ännu mindre om - det är omöjligt att inte irritera sig på henne och hon är verkligen inte snäll, men Hanna är med henne ändå. Men trots att jag inte gillar särskilt många av karaktärerna är de verkligen bra beskrivna, verklighetstrogna och utan dem skulle inte boken vara som den är - så jag önskar ändå inte att de inte var med, hur hemska de än är.

Språket är otroligt vackert - annorlunda, poetiskt och det passar perfekt på berättelsen. Ibland får man nästan sluta läsa en liten stund bara för att ta in hur vackert skriven den här boken faktiskt är.

I boken får man läsa tillbakablickar om Hannas barndom samtidigt som man får läsa om nutiden, nästan som parallellhandling. Ju mer man läser desto mer får man veta, och ju mer förstår man om allting - början på boken, karaktärerna och nästan allting annat. Trots att det står att Samuel är död på baksidan av boken hoppas man ändå på att han ska klara sig när man får läsa om den i boken. Eftersom man får reda på mer är boken i princip helt omöjlig att släppa och jag ville aldrig sluta läsa.

Och nu till det som gör boken så obehaglig. Författaren beskriver allting så verklighetstroget, och när man läser boken är det lätt att tänka hur det skulle vara om man var Hanna - tänk om det var min bror som dog så ung? Christin Ljungqvist är verkligen otroligt bra på att beskriva - jag kan säga det hur många gånger som helst.

Jag älskar den här boken - den är sorglig och hemsk men den är också spännande, karaktärerna och allting annat är otroligt bra beskrivet och jag kommer verkligen inte glömma den här berättelsen. Min recension har inte gjort boken rättvisa, och jag skulle kunna fortsätta skriva om den hur länge som helst. Jag rekommenderar den här boken till alla - för det här är verkligen en bok alla borde läsa.

Minnesvärt citat:

"När någon dog blev livet lite kortare för de som levde kvar."

Bokens första mening:

Den dagen var hela familjen med, det var pappa, mamma, Jens, Samuel och Hanna.

Favoritkaraktär/er:

Samuel och Hanna

Saker från boken som inspirerar mig:

• Beskrivningarna!

• Det otroligt vackra språket.

Vi måste sluta ses på det här sättet

Författare: Lisa Bjärbo & Johanna Lindbäck
Antal sidor: 335 st
Förlag: Gilla böcker (tack för boken!)
Serie: -
Utgiven år: 2013
Originalets titel: Vi måste sluta ses på det här sättet
Genre: Kärlek

Hanna är arton år och planerar att flytta till Paris med sin bästa vän efter studenten. Jens är tjugofyra, nyskild och bor varannan vecka med sin tvååriga dotter Rut. De träffas på en utekväll och blir nästan osams, men när de senare samma kväll träffas på tunnelbanan skrattar de och börjar prata på riktigt - och Hanna kan tänka sig att ta en omväg förbi Jens hus på väg hem.
    Sedan tror de att de aldrig kommer se varandra igen, men så börjar Jens jobba som personlig assistent åt Hannas rullstolsbundne klasskompis Oskar. Hanna och Jens dras till varandra, men hur blir det om ingen av dem egentligen har tid att bli kär?
___________________________________________________________________________

Den enda anledningen till att jag ville läsa den här boken var att Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbo är några av Sveriges bästa ungdomsförfattare. De skriver båda två böcker som är omöjliga att sluta läsa i och jag gillar verkligen deras språk och karaktärer. Men när jag läste på baksidan kändes det ändå som att det inte skulle hända så mycket i boken. Hur kunde man skriva om det på över 300 sidor?

Jag gillar verkligen språket. Eftersom det är två olika författare som skriver är det lätt att hålla isär karaktärerna, men båda skriver ungdomligt och ganska enkelt och språket passar verkligen på berättelsen. Dialogerna är roliga och otroligt bra skrivna. Men när jag tänker tillbaka på boken tänker jag att den är skriven i jag-form, och något jag tänkte på när jag läste var att det kanske faktiskt blivit bättre om den var skriven så. Jag glömde flera gånger att den var skriven i tredje person, och blev nästan lite förvånad när det stod till exempel "sa Hanna" istället för "sa jag".

Karaktärerna är väldigt färgstarka. Hanna drömmer om Paris och Jens dras mellan att vilja stanna kvar med sitt ex bara för att de är familj eller att helt enkelt gå vidare. Man får inte bara läsa om kärlekshistorien, utan också om Hannas vänskapsproblem och Jens dotter och ex. Alla karaktärer är intressanta och verklighetstrogna, och författarna har verkligen lyckats med att beskriva dem bra!

Men jag tycker nog ändå att böckerna författarna skrivit själva är bättre. Jag gillar verkligen den här boken, men ibland kändes det som att det gick lite långsamt framåt - vilket det inte brukar göra i Johanna Lindbäcks och Lisa Bjärbos böcker. Jag ville fortsätta läsa men hade inga problem med att lägga ifrån mig den.

Handlingen verkar kanske inte så originell, men författarnas sätt att skriva gör att den här boken inte är som alla andra ungdomsböcker. Dessutom är den inte så förutsägbar - även om man kanske kan gissa hur den ska sluta kan man inte riktigt vara säker. Så - det här är en bra bok, men jag skulle nog inte säga att den är författarnas bästa!

Minnesvärt citat:

   Jag hittade inget speciellt citat, men jag gillar språket i hela boken!

Bokens första mening:

"Och mer då?" sa Märta otåligt.

Favoritkaraktär/er:

Hanna, Jens och Rut

Saker från boken som inspirerar mig:

• Karaktärerna!

• Språket, särskilt dialogerna.

TAG: 35 bokrelaterade frågor 2013

Har blivit taggad av Mimmi att göra den här taggen som Elvira gjort :)

1. Hur många böcker har du läst det här året?

100 st, inte så många för att vara jag… Det är helt och hållet skolans fel :(

2. Hur många sidor blev det sammanlagt?

30112 st (har inte räknat med att jag läst tex. Shaun Tan's "Ankomsten", för jag har ingen aning om hur många sidor den har, och har även läst extramaterial i vissa böcker som jag inte heller räknat med) ;)

3. De tio sämsta böckerna du läste (från sämst till mindre dålig)?

• "Mirakel" av Renate Nedregård

• "62 dagar" av Cilla Naumann

• "Glashuset" av Rachel Caine

• "Det borde finnas regler" av Lina Arvidsson

• "Raven Queen" av Pauline Francis 

• "Förlorad ängel" av Becca Fitzpatrick

• "Noras val" av Becca Fitzpatrick

• "Nikkis dagbok #1: berättelser från ett (inte så) fantastiskt liv" av Rachel Renée Russel

• "Vad min flickvän inte vet" av Sonya Sones

• "Liv & Lovisa" av Emma Granholm

Det här var de sämsta böckerna jag läste förra året, med "Mirakel" som den sämsta. 

4. De tio bästa?
Har gjort ett inlägg om det här!

5. Den sorgligaste boken du läste?

"Morgon i Jenin", "Edward Tulanes fantastiska resa", "Och bergen svarade", "Allegiant" och "Låt vargarna komma" av Carol Rifka Brunt är otroligt sorgliga allihop. Samtidigt är allihop några av de bästa, men jag vill ändå inte riktigt tänka på dem… ;(

6. Den du aldrig kommer glömma?

Åh, finns så otroligt många. Men kommer aldrig glömma "Låt vargarna komma" eller Divergent-serien. <3

7. Den hemskaste (inte skrämmande, hemska, sådär hemskhemsk som Berövad t.ex.)?

"Morgon i Jenin" och "Och bergen svarade", för att de handlar om människor som har det så mycket värre än vad man själv har det och verkligen får en att tänka. (Sedan vill jag också gärna ta alla böcker där mina favoritkaraktärer dör…)

8. Den mest spännande?

Det måste nog vara "Divergent" och fortsättningen "Insurgent", kunde verkligen inte sluta läsa i den när jag väl börjat.

9. Den längsta…

"Yttersta offret" av Richelle Mead är 647 sidor, så det måste vara den. (Ja, omläsningar räknas.)

10. ...och kortaste?

"Det röda trädet" och "Borttappad" av Shaun Tan som båda har 36 sidor.

11. Den med vackrast omslag (bild på omslaget)?

12. Den med fulast omslag (bild på omslaget)?

Ingen aning, men är inte så förtjust i "Fransesca"s eller "Bloodlines"s omslag. 

13. Den du kommer läsa om och om igen, och aldrig kommer tröttna på?

Om jag inte ska ta någon omläsning så… "Låt vargarna komma". Älskar allting med den så tror aldrig jag kommer tröttna.

14. Hur många av böckerna du läste var recensionsexemplar?

17 st :)

15. Hur många recenserade du?

Av recensionsexemplaren? Allihop. Av alla böcker jag läste? Har inte recenserat alla än, men kommer göra, så alla :)

16. Vilken/vilka bok/böcker gav dig inspiration till något?

Inspireras i princip av alla böcker jag läser. Nästan alla böcker innehåller någon del eller detalj jag inspireras av, eller så inspireras jag av karaktärerna, miljöerna eller skrivsättet. Så alla böcker, särskilt mina favoriter!

17. Har du sett filmatiseringen av någon av böckerna du läst det här året? Före eller efter att du läst boken?

"The Perks of Being a Wallflower" och "Catching Fire" är de enda filmatiseringarna av böcker jag läst i år som jag sett (men har sätt många fler filmatiseringar av böcker jag läst innan). Läste böckerna två och tre gånger innan jag såg filmerna ;)

18. Hur många seriealbum läste du? Vilka av dem var seriealbum på böcker (som Svindlande höjder), vilka var seriealbum till böcker (t.ex. Berättelser från Engelsfors) och vilka var helt vanliga seriealbum?

Jag har läst 5 manga, räknas det? Annars har jag läst "Berättelser från Engelsfors".

19. Hur många av böckerna kom ut det här året?

Inte en enda, har faktiskt inte läst ut någon bok i år än så länge. Men läste 6 st som kom ut 2013 tror jag, är inte riktigt säker… Sedan har jag läst ganska många fler som släppts på svenska 2013 men släpptes för första gången mycket tidigare.

20. Hur många var i pocket?

6 st om man räknar omläsningar tror jag!

21. Nån bok du ångar att du läste?

Ångrar inte att jag läser böcker även om jag ogillar dem. Jag har ju liksom läst dem då, och vet att de är bra/dåliga. 

22. En bok alla borde läsa som du läste? Precis ALLA!

"Låt vargarna komma". Kommer göra som med "Jellicoe Road" och "The Fault in Our Stars" och rekommendera den till alla jag träffar.

23. Den roligaste boken du läste?

"City of Bones" eller "City of Ashes" kanske? Har läst ganska många böcker som är rätt roliga men gillar inte att läsa komedier (säger man ens så?), så är inte riktigt säker. Böcker får gärna innehålla lite humor men brukar aldrig läsa böcker som bara är roliga hela tiden.

24. Den som var bra, men kanske var menad till yngre/äldre?

Hmm… Jag har aldrig riktigt gillat att säga att böcker är för yngre/äldre eftersom jag läste vissa ungdomsböcker när jag var i tioårsåldern, så jag tror inte jag har något svar på den.

25. Den mest hypade boken du läste?

Vet faktiskt inte riktigt ;)

26. Den du hade väldigt stora förhoppningar på, och boken överträffade?

Kan jag svara "Låt vargarna komma" igen? Ja.

27. Den du blev mest besviken på?

"Across the Universe" kanske, för den var bra men inte lika bra som jag hoppats.

28. En relativt okänd bok du läste, som fler borde läsa?

De böckerna jag tycker fler borde läsa är nog lite för kända för att jag ska kunna skriva ner dem här. Har bara läst några få "okända" böcker i år, och ingen av dem var så bra att jag tycker fler borde läsa dem.

29. Vilka fem böcker som kommer ut nästa år ser du mest framemot att läsa?

"Infinite" av Jodi Meadows, "Isla and the Happily Ever After" av Stephanie Perkins, "City of Heavenly Fire" av Cassandra Clare, "Sinner" av Maggie Stiefvater och "Silver Shadows" av Richelle Mead!

30. Vilket bokförlag tycker du är bäst?

Ingen aning - läser böcker från alla möjliga förlag så det varierar ju. Men är just nu väldigt ledsen över att X Publishing lagt ner, så om de fortfarande fanns kanske jag skulle svarat det.

31. Följdfråga: varför?
För att de har gett ut flera av mina favoritböcker och alla deras böcker är så snygga :(

32. Vilket förlag har du det här året fått mest recensionsexemplar från (om du får recensionsexemplar)?
Har fått från väldigt många olika förlag, men B. Wahlströms eller Rabén & Sjögren tror jag!

33. Vilket förlag har det utbud som passar dig bäst?
Det är väldigt olika, så har faktiskt ingen aning.

34. En bok som kom ut det här året som du inte hann läsa, men vill?
"Requiem" av Lauren Oliver kanske? Kan komma på rätt många fler än en ;)

35. Vilka tre bloggare taggar du?
Liv
Saga
Lisa

Det är alltid lika svårt när man bara ska tagga tre stycken… ;)

Topp 10 böcker från 2013

Här kommer en lista på de 10 av 100 bästa böckerna/serierna jag läste 2013:

10. "Lola and the Boy Next Door" av Stephanie Perkins

Inte riktigt lika bra som "Anna and the French Kiss", men fortfarande otroligt bra. Det finns inte många som är så bra på att skriva romantiska och fina böcker som Stephanie Perkins!

9. "Vindens skugga" & "Ängelns lek" av Carlos Ruiz Zafón

Jag har nog inte läst böcker som är så häftigt skrivna och spännande som de här två. Skulle vilja läsa om dem snart bara för att kunna veta hur allting hänger ihop från början...

8. "Wuthering Heights" av Emily Brontë

Jag vet inte ens hur jag ska beskriva den här boken - skriver mer om den i en kommande recension. Men kan säga så mycket som att den överraskade mig gång på gång och jag kommer verkligen aldrig glömma karaktärerna eller berättelsen!

7. "Ibland bara måste man" av David Levithan

En av de finaste böckerna jag läst och ett av de finaste omslagen jag sett. Helt enkelt perfekt. 

6. "Edward Tulanes fantastiska resa" av Kate DiCamillo

Är det tillåtet för en bok att vara såhär sorglig?! Jag gråter nästan aldrig till böcker men jag varnar er, om ni inte vill få hjärtat helt krossat så läs inte den här boken. (Fast den är fortfarande någon av de bästa böckerna som finns.)

5. "Morgon i Jenin" av Susan Abulhawa

Något av det verkligaste, finaste och sorgligaste jag någonsin läst. Behöver jag säga mer?

4. "City of Bones" & "City of Ashes" av Cassandra Clare

Varför har jag inte fortsatt läsa den här serien trots att jag har fortsättningarna i bokhyllan?

3. "Bitterblue" av Kristin Cashore

Åh, vad jag älskar den här serien. Slutet var helt perfekt förutom att det fortfarande finns så mycket mer man vill få reda på - så jag hoppas Kristin Cashore bestämmer sig för att skriva minst en till bok om karaktärerna!

2. "Låt vargarna komma" av Carol Rifka Brunt

Jag tror inte jag behöver skriva mer om vad jag tycker om den här boken, för alla har nog redan förstått. ♡

1. Divergent-trilogin av Veronica Roth

Den här trilogin är bland det bästa och sorgligaste jag någonsin läst. Alla MÅSTE läsa de här böckerna - fast ni kan gärna hoppa över slutet av "Allegiant", skriv ett eget och mindre sorgligt istället eller något. Nej men allvarligt talat - Veronica Roth har under det här året blivit en av mina absoluta favoritförfattare någonsin. Hennes böcker är otroligt spännande och intressanta och karaktärerna är så bra att man inte kan låta bli att hoppas att de faktiskt finns på riktigt. Absolut det bästa jag läste 2013! 

Månadssammanfattning: december 2013

Lästa böcker:

• Vi måste sluta ses på det här sättet - Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbo
• Fågelbarn - Christina Ljungqvist
• Wuthering Heights - Emily Brontë
• När jag lät dig gå - Gayle Forman
• Ge mig arsenik - Klara Krantz
• Tomtarnas hemligheter - Rien Poortvliet (omläsning)
• Det röda trädet - Shaun Tan (omläsning)
• 62 dagar - Cilla Naumann
• Berättelser från yttre förorten - Shaun Tan (omläsning)
• Borttappad - Shaun Tan (omläsning)
• U2 - the Illustrated Biography - Martin Andersen
• Ankomsten - Shaun Tan (omläsning)
• Allegiant - Veronica Roth

Antal böcker: 13 st
Böcker på svenska: 10 st
Böcker på engelska: 3 st

Bästa bok: "Wuthering Heights" var otroligt bra och "Allegiant" var nog ännu bättre, men jag kommer aldrig förlåta Veronica Roth för det slutet.

Sämsta bok: "62 dagar", helt klart. Riktigt dålig om jag ska vara ärlig.

Kommentar: Riktigt bra trots att många böcker var väldigt korta, har läst om många bra böcker och läst många bra nya! December var en jobbig månad i skolan så är ganska nöjd.

Vad som eventuellt händer i januari: Ska fortsätta läsa mina olästa böcker, helt enkelt. Skriver det nästan varje månad men det är ju sant ;)