Vi måste sluta ses på det här sättet

Författare: Lisa Bjärbo & Johanna Lindbäck
Antal sidor: 335 st
Förlag: Gilla böcker (tack för boken!)
Serie: -
Utgiven år: 2013
Originalets titel: Vi måste sluta ses på det här sättet
Genre: Kärlek

Hanna är arton år och planerar att flytta till Paris med sin bästa vän efter studenten. Jens är tjugofyra, nyskild och bor varannan vecka med sin tvååriga dotter Rut. De träffas på en utekväll och blir nästan osams, men när de senare samma kväll träffas på tunnelbanan skrattar de och börjar prata på riktigt - och Hanna kan tänka sig att ta en omväg förbi Jens hus på väg hem.
    Sedan tror de att de aldrig kommer se varandra igen, men så börjar Jens jobba som personlig assistent åt Hannas rullstolsbundne klasskompis Oskar. Hanna och Jens dras till varandra, men hur blir det om ingen av dem egentligen har tid att bli kär?
___________________________________________________________________________

Den enda anledningen till att jag ville läsa den här boken var att Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbo är några av Sveriges bästa ungdomsförfattare. De skriver båda två böcker som är omöjliga att sluta läsa i och jag gillar verkligen deras språk och karaktärer. Men när jag läste på baksidan kändes det ändå som att det inte skulle hända så mycket i boken. Hur kunde man skriva om det på över 300 sidor?

Jag gillar verkligen språket. Eftersom det är två olika författare som skriver är det lätt att hålla isär karaktärerna, men båda skriver ungdomligt och ganska enkelt och språket passar verkligen på berättelsen. Dialogerna är roliga och otroligt bra skrivna. Men när jag tänker tillbaka på boken tänker jag att den är skriven i jag-form, och något jag tänkte på när jag läste var att det kanske faktiskt blivit bättre om den var skriven så. Jag glömde flera gånger att den var skriven i tredje person, och blev nästan lite förvånad när det stod till exempel "sa Hanna" istället för "sa jag".

Karaktärerna är väldigt färgstarka. Hanna drömmer om Paris och Jens dras mellan att vilja stanna kvar med sitt ex bara för att de är familj eller att helt enkelt gå vidare. Man får inte bara läsa om kärlekshistorien, utan också om Hannas vänskapsproblem och Jens dotter och ex. Alla karaktärer är intressanta och verklighetstrogna, och författarna har verkligen lyckats med att beskriva dem bra!

Men jag tycker nog ändå att böckerna författarna skrivit själva är bättre. Jag gillar verkligen den här boken, men ibland kändes det som att det gick lite långsamt framåt - vilket det inte brukar göra i Johanna Lindbäcks och Lisa Bjärbos böcker. Jag ville fortsätta läsa men hade inga problem med att lägga ifrån mig den.

Handlingen verkar kanske inte så originell, men författarnas sätt att skriva gör att den här boken inte är som alla andra ungdomsböcker. Dessutom är den inte så förutsägbar - även om man kanske kan gissa hur den ska sluta kan man inte riktigt vara säker. Så - det här är en bra bok, men jag skulle nog inte säga att den är författarnas bästa!

Minnesvärt citat:

   Jag hittade inget speciellt citat, men jag gillar språket i hela boken!

Bokens första mening:

"Och mer då?" sa Märta otåligt.

Favoritkaraktär/er:

Hanna, Jens och Rut

Saker från boken som inspirerar mig:

• Karaktärerna!

• Språket, särskilt dialogerna.