Vi måste sluta ses på det här sättet

Författare: Lisa Bjärbo & Johanna Lindbäck
Antal sidor: 335 st
Förlag: Gilla böcker (tack för boken!)
Serie: -
Utgiven år: 2013
Originalets titel: Vi måste sluta ses på det här sättet
Genre: Kärlek

Hanna är arton år och planerar att flytta till Paris med sin bästa vän efter studenten. Jens är tjugofyra, nyskild och bor varannan vecka med sin tvååriga dotter Rut. De träffas på en utekväll och blir nästan osams, men när de senare samma kväll träffas på tunnelbanan skrattar de och börjar prata på riktigt - och Hanna kan tänka sig att ta en omväg förbi Jens hus på väg hem.
    Sedan tror de att de aldrig kommer se varandra igen, men så börjar Jens jobba som personlig assistent åt Hannas rullstolsbundne klasskompis Oskar. Hanna och Jens dras till varandra, men hur blir det om ingen av dem egentligen har tid att bli kär?
___________________________________________________________________________

Den enda anledningen till att jag ville läsa den här boken var att Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbo är några av Sveriges bästa ungdomsförfattare. De skriver båda två böcker som är omöjliga att sluta läsa i och jag gillar verkligen deras språk och karaktärer. Men när jag läste på baksidan kändes det ändå som att det inte skulle hända så mycket i boken. Hur kunde man skriva om det på över 300 sidor?

Jag gillar verkligen språket. Eftersom det är två olika författare som skriver är det lätt att hålla isär karaktärerna, men båda skriver ungdomligt och ganska enkelt och språket passar verkligen på berättelsen. Dialogerna är roliga och otroligt bra skrivna. Men när jag tänker tillbaka på boken tänker jag att den är skriven i jag-form, och något jag tänkte på när jag läste var att det kanske faktiskt blivit bättre om den var skriven så. Jag glömde flera gånger att den var skriven i tredje person, och blev nästan lite förvånad när det stod till exempel "sa Hanna" istället för "sa jag".

Karaktärerna är väldigt färgstarka. Hanna drömmer om Paris och Jens dras mellan att vilja stanna kvar med sitt ex bara för att de är familj eller att helt enkelt gå vidare. Man får inte bara läsa om kärlekshistorien, utan också om Hannas vänskapsproblem och Jens dotter och ex. Alla karaktärer är intressanta och verklighetstrogna, och författarna har verkligen lyckats med att beskriva dem bra!

Men jag tycker nog ändå att böckerna författarna skrivit själva är bättre. Jag gillar verkligen den här boken, men ibland kändes det som att det gick lite långsamt framåt - vilket det inte brukar göra i Johanna Lindbäcks och Lisa Bjärbos böcker. Jag ville fortsätta läsa men hade inga problem med att lägga ifrån mig den.

Handlingen verkar kanske inte så originell, men författarnas sätt att skriva gör att den här boken inte är som alla andra ungdomsböcker. Dessutom är den inte så förutsägbar - även om man kanske kan gissa hur den ska sluta kan man inte riktigt vara säker. Så - det här är en bra bok, men jag skulle nog inte säga att den är författarnas bästa!

Minnesvärt citat:

   Jag hittade inget speciellt citat, men jag gillar språket i hela boken!

Bokens första mening:

"Och mer då?" sa Märta otåligt.

Favoritkaraktär/er:

Hanna, Jens och Rut

Saker från boken som inspirerar mig:

• Karaktärerna!

• Språket, särskilt dialogerna.

Allt jag säger är sant

Författare: Lisa Bjärbo
Antal sidor: 324 st
Förlag: Rabén & Sjögren
Serie: -
Utgiven år: 2012
Originalets titel: Allt jag säger är sant
Genre: Kärlek, vänskap, livsöde

Alicia är väldigt bra. Så bra så att hon absolut inte ska sitta på gymnasiet och mögla. Hon ska ju uträtta stordåd!
    Så hon bestämmer sig för att hoppa av gymnasiet. Men det är inte lätt - mamma blir inte nöjd, pappa blir inte nöjd, hennes bästa vän blir inte nöjd, ingen blir nöjd. Utom Alicia. Och det är väl det som räknas? Hennes val, hennes liv?
    Den enda som förstår henne är Alicias mormor, så Alicia bestämmer sig för att flytta hem till henne ett tag. Bort från alla oförstående mammor och pappor.
    Alicia lyckas rätt bra, verkar det som - hon får jobb på ett café, ett café dit den grekiske guden Isak som är snygg-snygg-snygg brukar gå och fika... Alicia är 100 procent bombsäker på att det ska bli de två, men han är bland annat väldigt många år äldre och upptagen.
    Och så händer det något viktigare (ja, tro det eller ej) än alla förälskelser i världen.
___________________________________________________________________________

(Först och främst: Hej lässug, och välkommen tillbaka! Jag har saknat dig! För ja, det borde väl räknas som lässug om man läser ut en bok på en dag?)

Jag älskar författarens sätt att skriva. Älskar det väldigt, väldigt mycket. Ungdomligt, väldigt nu, med en hel del fula ord, med svengelska uttryck, men ändå så otroligt fint och vackert. Jag skulle kunna babbla om författarens fina språk i så där typ hundra år, men ja... Då tröttnar ni nog. Så jag måste bara säga en sak till om det - även om man avskyr handlingen kan man läsa den här boken bara för språkets skull. Så fantastiskt är det.

Jag älskar verkligen Alicia! Hon är kaxig, rolig, smart, udda och jag älskar att läsa ur hennes perspektiv.  Hon är dessutom handlingskraftig, sig själv och otroligt realistisk. Trots att jag inte har gjort allt hon gör och inte är i samma ålder som hon (och aldrig skulle hoppa av skolan sådär) så känner jag igen mig i så otroligt många av hennes tankar och känslor!

Jag gillade verkligen författarens förra bok, "Det är så logiskt alla fattar utom du", och jag måste nog säga att den här var snäppet bättre. Och det betyder bra! (Åh, blev sugen på att läsa om "Det är så logsikt alla fattar utom du"... Måste bara läsa alla böcker från bokmässan först, och några till hehe.)

Så, ja. Ni måste typ läsa den här boken nu, om ni inte redan har gjort det.

Minnesvärt citat:

Åh, jag hittade så otroligt många! Här kommer ett smakprov:

"Men var ska jag sitta då?" frågade mormor när jag packat upp alla paketen och stod med den gröna cykeln på julaftonskvällen, redo att kasta mig ut för att lära mig cykla. "Var ska du ha mig när du cyklar omkring i världen?"

"Äh", sägs det att jag sa då. "Du kan väl springa bredvid? Någon måste ju se till så att jag inte ramlar."

Bokens första mening:

En gång var jag ett sådant där barn som fick vuxna i lekparken att skaka på huvudet och sucka.

Favoritkaraktär/er:

Alicia, helt klart!

Saker från boken som inspirerar mig:

• Alicia. 

• Språket, det är verkligen otroligt!

• Att den är så otroligt bra och svår att släppa.

Het

Författare: Åsa Anderberg Strollo, Gunnar Ardelius, Lisa Bjärbo, Inti Chavez Perez, Manne Forssberg, Martin Jern, Jenny Jägerfeld, Sara Ohlsson, Ingrid Olsson och Jessica Schiefauer
Antal sidor: 246 st
Förlag: Gilla böcker
Serie: -
Utgiven år: 2012
Originalets titel: Het
Genre: Noveller, kärlek

Gör ingen vanlig recension då detta är en novellsamling.

Har faktiskt hört mycket bra om den här boken och det var därför (och för att den var väldigt billig) jag köpte den då jag verkligen inte tyckte detta lät som min typ av bok. Och nej, det var det inte.

Det var egentligen bara två noveller jag fastnade för, och det var de av Lisa Bjärbo och Sara Ohlsson. De andra var alldeles för mycket och inte särskilt bra skrivna eller intressanta, mest jobbiga att läsa. Jag trodde att boken i alla fall kunde vara lite intressant då jag gillar många av författarna, men nej, som sagt var det bara två noveller som föll mig i smaken.

Så nej, ingen bok jag rekommenderar. Två noveller i boken tycker jag absolut är läsvärda, men det kanske är lite onödigt att köpa boken bara för att läsa dem ;-)