The Raven King

Författare: Maggie Stiefvater
Antal sidor: 438 st
Förlag: Scholastic Press
Serie: The Raven Cycle #4
Utgiven år: 2016
Originalets titel: The Raven King
Genre: Fantasy
Språk: Engelska

Richard Gansey III vet att han bara har ett år på sig att hitta Glendower, den sovande kungen. Ett år till att avsluta allt han påbörjat.

    Till sin hjälp har har Ronan, som kan drömma fram vad som helst; Adam, som inte längre styr över sitt eget liv; och Blue, som är helt säker på att hon är den som kommer avsluta Ganseys liv.

    Deras enda chans att rädda Gansey är att hitta Glendower, och de är närmre än de någonsin varit. Men både Artemus och Gwenllian vet mer än de säger, och kanske finns det fler som står i deras väg än vad de kan tro. Gränsen mellan drömmar och verklighet är otydligare än den någonsin varit.

Det var länge sedan jag hade så höga förhoppningar på en bok som jag hade på "The Raven King". Maggie Stiefvater's serie är en av de bästa jag läst och definitivt en av de jag varit mest inne i de senaste åren, så självklart beställde jag den så snabbt jag kunde och läste den direkt. Hela världen Stiefvater byggt upp är både magisk och väldigt trovärdig, och det är inte ofta man bryr sig om karaktärer som man bryr sig om Gansey, Ronan, Adam och Blue. Att få komma tillbaka till världen och karaktärerna kändes bättre än jag kunde hoppats.

Som vanligt gjorde inte Maggie Stiefvater mig beskriven. Det här är en av de bästa böckerna jag läst på väldigt länge, och även en av de bästa avslutningarna på en serie jag läst någonsin. Den magiska känslan som funnits i de tidigare böckerna fanns kvar hela vägen till slutet och när jag läst klart den sista sidan kändes allt så tomt - det var en typisk sådan där bok man sitter och håller i efteråt, utan att riktigt fatta att man läst något så bra,

Gansey, Ronan, Adam och Blue är verkligen några av de bästa karaktärerna jag läst om. Man bryr sig så mycket om deras berättelser och vad som ska hända dem, och deras vänskap och kärlek känns så äkta att det känns som man bryr sig mer om deras liv än sitt eget. De utvecklades verkligen på ett fint sätt genom den här boken, och att sluta läsa kändes verkligen som att säga hejdå till vänner man verkligen, verkligen kommer sakna.

Eftersom jag tyckt så mycket om de tidigare böckerna hade jag mycket förväntningar och önskningar för den sista boken, och Maggie Stiefvater gjorde allt bättre än man någonsin kunnat hoppas. Alla relationer utvecklades på ett otroligt fint sätt och slutet gav verkligen berättelsen rättvisa. Dessutom är slutet perfekt uppbyggt, och precis så vackert och känslosamt som den här serien förtjänar.

The Raven Cycle är verkligen en av de bästa serierna som skrivits, den här boken bevisar bara det ännu mer. Jag rekommenderar den till alla som vill läsa en vacker, magisk berättelse med karaktärer man sent glömmer.

Ett år senare

Nu har det gått lite mer än ett år sedan jag skrev mitt senaste inlägg här.

På det året har jag gått ut ettan på gymnasiet, lärt mig mer om molmassa och vektorer än jag någonsin kunnat tänka mig, fyllt sexton, träffat massa nya vänner, läst nya böcker samt lyssnat på ny (och gammal) musik men kanske först och främst pluggat. Natur var precis så krävande som man kunnat tänka sig men också väldigt utvecklande - det känns som jag lärt mig mer på ett år än vad jag någonsin lärt mig innan.

Så därför fick bloggen ta stryk. Men trots allt som hänt kommer jag ändå alltid tillbaka till skrivandet - det är något jag verkligen vet att jag vill göra. Det är därför jag har bestämt mig för att börja blogga lite igen. Kanske kommer det inte hinnas med lika mycket som jag hade kunnat önska (de flesta har nog hört ryktena om tvåan på natur) men eftersom det verkligen är något jag älskar att göra ska jag ändå försöka. Så detta är väl ett slags "jag är tillbaka"-inlägg, antar jag. För jag är tillbaka, i alla fall för stunden.

All the Bright Places

Författare: Jennifer Niven
Antal sidor: 378 st
Förlag: Knopf
Serie: -
Utgiven år: 2015
Originalets titel: All the Bright Places
Genre: Kärlek
Språk: Engelska

"Do you think there's such a thing as a perfect day?"

"I don't know."

"Have you ever had one?"

"No."

"I've never had one either, but I'm looking for it."

Theodore Finch träffar Violet Markey möts på kanten av skolans klocktorn, och det är osäkert vem som räddar vem. Finch letar hela tiden efter nya sätt att ta självmord, men lyckas alltid hitta något som får honom att ändra sig. Violet längtar efter att få komma bort från allt, från skolan, från sorgen över hennes systers död. När de tillsammans utforskar statens sevärdheter märker de att det finns mycket mer än naturen att upptäcka - om sig själva, om varandra - och vad som börjar som ett skolprojekt blir mycket mer än så.

_______________________________________________________________________

Åh, den här boken. Jag vet inte ens var jag ska börja.

Jag visste knappt vad "All the Bright Places" handlade om när jag började läsa den, och i början tyckte jag att den var bra, men inte mycket mer än så. Violet var min favorit och jag gillade Finch, och berättelsen var bra men inte så speciell.

Men när jag hade läst några kapitel fattade jag hur otroligt bra den här boken är. Berättelsen växer verkligen och man får se hur Violets och Finch's liv knyts ihop på ett otroligt fint och trovärdigt sätt. Hur de utforskar the natural wonders runt deras hem är verkligen otroligt fint skrivet, och allting blir bara bättre ju längre in i boken man kommer.

Karaktärerna är verkligen några av de bästa jag läst om. Finch växer verkligen genom berättelsen och han är min absoluta favorit i boken, men Violet kommer inte långt efter. Det är verkligen något speciellt med deras berättelse, och jag skulle kunna skriva flera romaner om hur mycket jag gillar deras personligheter.

Okej. Slutet. Man kunde gissa vad som skulle hända, och jag antar att det var det mest rätta slutet på berättelsen, men det gör det verkligen inte mindre sorgligt. Jennifer Niven har verkligen knutit ihop allting otroligt bra och de sista femtio sidorna är så otroligt fina att man knappt tror det är sant. 

Det finns så otroligt mycket jag skulle vilja säga om den här boken och om karaktärerna, men då skulle jag avslöja hela handlingen. Så: det här är en av de bästa, sorgligaste och finaste böckerna jag läst med en berättelse som blir bättre och bättre för varje sida och med ett slut man knappt överlever. Alla borde läsa den.

Du är aldrig ensam

Författare: Sarah Dessen
Antal sidor: 462 st
Förlag: Rabén & Sjögren (tack för boken!)
Serie: -
Utgiven år: 2008
Originalets titel: Lock and Key
Genre: Familjeproblem, kärlek, vänskap

Ruby Cooper är van vid att klara sig själv. Hon har flyttat runt med sin mamma och hjälpt henne i hela sitt liv trots hennes mammas förkärlek för alkohol och män som behandlat henne som skit. Ruby har inte svikit henne, som hennes storasyster gjorde.
    Men när Rubys mamma en dag bestämmer sig för att försvinna för gott tvingas Ruby flytta in hos sin syster, som numera bor med sin man i ett stort, lyxigt hus i ett stort, lyxigt område. Kommer Ruby aldrig kunna passa in, eller är det äntligen hennes chans att bli lycklig?
_______________________________________________________________________

Sarah Dessen är absolut en av mina favoritförfattare och min åsikt har inte ändrats efter att jag läst den här boken. Den är mörkare än många andra av hennes böcker, och tar upp en annan sorts problem än de oftast gör. Men den har samma otroligt bra karaktärer och är lika omöjlig att lägga ifrån sig.

Jag gillar verkligen att läsa om Ruby, hennes syster Cora och hennes man Jamie samt grannen Nate - de är väldigt intressanta karaktärer som man inte vill lämna när boken är slut. Man får se deras ljusa och mörka stunder vilket gör att det är omöjligt att inte bry sig om dem, och Sarah Dessen har som vanligt använt sig av olika detaljer som gör karaktärerna originella.

Berättelsen är ganska mörk, som sagt - Rubys bakgrund är väldigt sorglig, men även andra karaktärer i boken har hemligheter och problem. Det gör att boken blir ganska allvarlig, men den har fortfarande den där somriga känslan som alla författarens böcker har.

Som jag skrev så använder Sarah Dessen sig av detaljer för att göra karaktärerna originella, och hela boken är full av detaljer som gör den minnesvärd. Till exempel nyckeln, som den engelska titeln skvallrar om, är väldigt viktig för berättelsen och gör att den blir mer djup på något sätt.

Det här kanske inte är den allra bästa Dessen-boken jag läst, men det är inte särskilt långt ifrån. Den är både sorglig och somrig och har karaktärer man inte vill släppa i första taget. Läs den!

Gengången

Författare: Ingelin Angerborn
Antal sidor: 193 st
Förlag: Rabén & Sjögren (tack för boken!)
Serie: -
Utgiven år: 2015
Originalets titel: Gengången
Genre: Fantasy, barnböcker, skräck

Ellinor bor hos sin mormor en vecka över sommaren. På en av alla loppisar de besöker hittar Ellinor ett guldfärgat smyckeskrin med en vitklädd ballerina, och när hon frågar om priset får hon veta att det "är gratis för rätt person". Först tycker Ellinor att det är en konstig kommentar, och obehaget växer när hon märker något konstigt med skrinets speglar. Vad är det egentligen hon har fått?
______________________________________________________________________

Ingelin Angerborn var en av mina favoritförfattare när jag var yngre och jag läste alltid alla böcker hon släppte, så det var verkligen kul att läsa något av henne igen. Hon lyckas, som vanligt, med att skriva en väldigt originell och spännande berättelse som är lite småläskig och svår att sluta läsa i.

Men jag tror inte bara att jag tyckte lite mindre om den här boken för att jag har blivit äldre - det känns som att själva berättelsen i till exempel "Sorgfjäril" eller "För alltid..." var lite mer spännande. Det här är fortfarande en väldigt bra skriven bok, med bra beskrivna karaktärer och spännande handling, men några av författarens andra böcker känns lite mer trovärdiga på något sätt.

Det är ändå en bok jag definitivt kommer rekommendera till min lillasyster, för berättelsen är originell och språket författaren använder sig av passar bra in på berättelsen och å åldersgruppen den är mest riktad till. Det är svårt att veta hur allt ska sluta och boken har verkligen ett bra budskap.

Så, det här är kanske inte Ingelin Angerborns allra bästa bok, men definitivt en jag rekommenderar om man vill läsa en spännande och lite läskig sommarbok!