Fantastic Beasts and Where to Find Them - filmrecension

Den 16 november var jag och såg Fantastic Beasts and Where to Find Them på bio, första föreställningen i Växjö och allt (märks det att jag hade längtat?). Jag skulle ljuga om jag sa att mina förväntningar inte var skyhöga - med tanke på trailern, skådespelarna, handlingen och allt annat gick det inte att hoppas på något annat än en ny favoritfilm. Och J.K. Rowling och de andra gjorde mig inte besviken. Redan när man hörde Harry Potter-filmmusiken i början kunde man känna hur bra det skulle bli.

För det första funkar storyn jättebra. Både bakstoryn med Grindlewald, som fanns i med hela tiden och som ska bli jättekul att se mer om i kommande filmer, och den med Newt och hans väska med alla djur (eller vidunder). Det fanns även flera mindre storylines som gjorde att man alltid satt på helspänn, som även de kan komma att betyda mer i kommande filmer. De som gjort filmen kom också ihåg att avsluta och knyta ihop saker, samtidigt som allt slutade med en cliffhanger som gör att man ser fram emot de kommande filmerna.

För det andra - karaktärerna. Jag fullkomligt älskade Newt, och Eddie Redmayne gjorde verkligen ett väldigt bra skådespelarjobb. Jacob, Tina och Queenie var alla underbara karaktärer som man vill se mer av i kommande filmer. Även alla beasts (djur? vidunder?) var väldigt bra uttänkta och fint gjorda.

Berättelsen är ofta väldigt rolig, men den är också både mörk och sorglig emellanåt. Man kan alltid lita på att J.K. Rowling skriver berättelser som får en att känna ungefär alla känslor samtidigt. Men min absoluta favoritscen var ändå den när Newt och Jacob var nere i Newts väska - det var precis så magiskt som en film som utspelar sig i Harry Potter-världen borde vara.

Och det som är kanske allra bäst, både med den här filmen och de kommande filmerna, är att man inte riktigt kan förvänta sig något mer än en bra film. Man kan inte klaga på något som inte fanns med i boken eller att något blir fel, för det finns ingen berättelse att jämföra den med. Det är något helt nytt, och det känns väldigt bra på många sätt.

Helt ärligt är det svårt att komma på något negativt med en här filmen. Den överträffade till och med mina höga förväntningar, vilket säger mycket. Jag rekommenderar den till alla - särskilt till Harry Potter-fans som vill tillbaka till världen och magin!

Filmrecension: The Fault in Our Stars

Så. I måndags såg jag äntligen The Fault in Our Stars på bio. Självklart var mina förväntningar skyhöga - boken är ju en av de bästa som någonsin skrivits - och när man läst boken vet man hur bra filmen skulle kunna bli, och därför är det svårt att inte ha höga förväntningar.

Bara de allra första sekunderna, när man får se stjärnhimlen och sedan Hazel, är fantastiska. Och sedan fortsätter det vara lika bra hela tiden. Allting från boken var ju självklart inte med, men allt det viktigaste och det som behövde vara med för att filmen skulle hänga ihop var helt perfekt gjort och precis lika bra som i boken.

Skådespelarna var helt perfekta - trots att de inte såg ut som jag hade tänkt mig dem skulle jag inte vilja ändra en enda. Inga kunde ha spelat Hazel och Gus lika bra som Shailene Woodley och Ansel Elgort gjorde. Även alla de andra skådespelarna var otroligt duktiga och det var helt omöjligt att inte älska karaktärerna till och med mer när man såg filmen.

Humorn var helt underbar och det var till och med mer sorgligt än man kunnat tänka sig. Eftersom det var en förhandsvisning hade de flesta som var där läst boken och hela biosalongen skrattade och grät på rätt ställen (förutom några som skrattade åt de sorgliga delarna, vilket var otroligt irriterande). Jag skulle kunna skriva en hel bok om hur perfekt varenda scen i den här filmen är - men se den så förstår ni.

Slutet var så otroligt sorgligt att det inte ens går att förklara (man satt nästan och hoppades att de skulle avsluta filmen på ett annat sätt än boken) och trots att det sista citatet inte var samma som i boken kunde det inte passat bättre in på filmen. Det här är verkligen en film jag vill se om hur många gånger som helst (precis som jag vill läsa om boken om och om igen, trots att den är lika sorglig varje gång).

Självklart slår inte filmen boken - men när vi bokälskare säger att vi vill att våra favoritböcker ska bli filmer är det det här vi menar.

Filmrecension: Divergent

I torsdags kväll var jag och några kompisar och såg smygpremiären av Divergent på bio. Jag och min kompis som är ett nästan lika stort fan av serien som jag (hehe) hade inte så värst höga förväntningar - vi trodde det skulle vara alldeles för mycket action och alldeles för lite av allt annat, men oj vad fel vi hade!

Det började med bilden av staden som man kan se högst upp i inlägget. Början var helt perfekt och staden såg så läskigt mycket ut som jag hade tänkt mig att jag blev helt chockad. Sedan blev allting bara bättre och bättre.

Trots att inte särskilt många av skådespelarna såg ut som jag hade tänkt mig dem växte de verkligen mer och mer och det gjorde inte så mycket att de inte passade rent utseendemässigt eftersom de var så otroligt duktiga. Särskilt Shailene Woodley och Theo James, även om jag själv tycker att mina bilder av Tris och Four är bäst hade jag inte kunnat tänka mig några skådespelare som hade gjort ett bättre jobb! Hade lite svårt att inte tänka på Gus när jag såg Caleb - det var lättare att inte tänka på Hazel när man såg Tris eftersom Shailene har helt olika frisyr i de båda filmerna medan Ansel Elgort ser ungefär likadan ut i båda filmerna (men det gjorde ingenting det heller eftersom han är så duktig han med). Tori och Tris föräldrar såg nästan precis ut som jag hade tänkt mig dem och ingen av karaktärerna var helt fel och i princip alla skådespelare var duktiga.

Andra saker som såg precis ut som jag hade tänkt mig dem var ingången till Dauntless och hur det såg ut vid toppen av linbanan. Alla miljöer var väldigt häftigt gjorda och det finns egentligen ingenting att klaga på där heller.

De hade tagit med allt det viktigaste i filmen och det var varken för lite eller för mycket action. Jag tror det var hyfsat enkelt att hänga med även om man inte läst boken och ännu bättre för oss som läst den. Nu när jag sett filmen känns det till och med som att jag älskar boken ännu mer, om det nu är möjligt. Det betyder verkligen att filmen är bra!

Egentligen finns det bara två detaljer att klaga på - Tris verkade ganska dålig när de tränade och sedan var hon plötsligt jättebra, och Four var inte riktigt lika rolig som i boken. Men allting annat med filmen var i princip perfekt. Kanske beror det på att mina förväntningar var så låga men jag älskade den verkligen. Scener som när Tris åkte linbana och varje gång Four sa be brave, Tris fick mig nästan att gråta (varför var trean tvungen att sluta så otroligt sorgligt?) och jag längtar otroligt mycket tills tvåan och trean också kommer som film!

Som en sammanfattning överträffade den här filmen mina förväntningar helt och hållet och istället för att vara en film som förstörde alla mina bilder av boken (Twilight) så gjorde den bara boken ännu bättre (The Hunger Games) och trots att jag bara sett den en gång tror jag absolut att den kommer bli en av mina favoritfilmer. Ser fram emot att se den igen! :)

Catching Fire

Jag har ju redan skrivit lite om Catching Fire här, men jag har fortfarande inte skrivit någon ordentlig recension. Så här kommer en lite utförligare beskrivning av vad jag tyckte om filmen (skriven när jag lugnat ner mig och inte riktigt var lika trött)!

Jag hade helt enkelt tänkt skriva ner de mest minnesvärda sakerna med filmen, för att det här inlägget inte ska bli alltför långt. 

• Början är väldigt lik boken och helt perfekt. Det var som en snabbare version av boken, allt det viktiga var med. Bonnie och Twill var inte med, och inte heller att Katniss ramlade ner från trädet när de satt på strömmen i stängslet igen, men det gjorde egentligen inte så mycket. Jag reagerade verkligen på att det var likt boken i början, och det var verkligen bra.

• The Victory tour… Herregud. Så himla bra. Scenen när Katniss och Peeta var i distrikt 11 var helt perfekt och så otroligt sorglig. 

• Haymitch var verkligen rolig i filmen! Hela filmen var rolig, och de hade verkligen blandat humorn och de seriösa och tänkvärda delarna perfekt. Det fanns flera ställen när hela biosalongen skrattade högt, som när Haymitch, Peeta, Katniss och Johanna åkte i hissen eller Haymitch sa något roligt, men det fanns lika många ställen där i alla fall många satt som på nålar.

• Atlas! De spelade Atlas i slutet och dessutom var det med lite piano från den i mitten. 

• Finnick! Åh, vad jag hade längtat efter att äntligen få se honom "på riktigt". Först tyckte jag verkligen inte att Sam Claflin såg ut som jag hade tänkt mig Finnick, och nej, det gjorde han kanske inte heller - men han gjorde ändå ett otroligt bra jobb och Finnick i filmen var helt perfekt. Alla Finnick-scener var nog nästan mina favoritscener, hehe. Hans relation till Mags, när hon dog, hans intervju, inne på arenan… 

• Johanna Mason. Åh, vad bra hon var. Tycker faktiskt mer om henne i filmen än i boken - hon kändes inte riktigt lika taskig mot Katniss i filmen och det märktes verkligen hur arg hon var på president Snow. Älskade scenerna med hennes intervju och inne på arenan. Make him pay for it.

• Arenan var så himla bra gjord. Såg ut nästan precis som jag hade tänkt mig den, bara att det borde vara mycket mer sand och mer strand. 

• Kaoset i slutet när Katniss klippte av tråden. Remember who the real enemy is… Allting var så bra gjort och man fick precis samma känsla som när man läste det i boken. Så himla maffigt att se det på film.

• Slutet. Kunde verkligen inte tänkt mig ett bättre slut. Katniss blick sa verkligen allt.

Överlag är Catching Fire en av de absolut bästa filmerna jag sett. Jag älskade hela filmen och det är den kanske allra bästa filmen som gjorts på en bok någonsin. De hade med det viktigaste, den var otroligt bra gjord, man fick samma känsla som när man läst boken och skådespelarna var fantastiska. Jag kan bara komma på två saker jag skulle vilja ändra på - jag skulle verkligen velat se när Haymitch var med i spelen, som Katniss och Peeta tittar på innan de ska vara med igen, och i slutet borde Gale bara sagt There is no district 12 innan man fick se Katniss blick. Det var det enda jag kunde komma på som de skulle haft med/tagit bort.

    Var inte rädd för att se den här filmen, för den är helt obeskrivligt bra!

22:e december 2012

Som en del redan vet så har jag ett hemligt bokprojekt på gång. Det är nämligen så att jag ska åka hem till Alba den 27-28 december! :D Vi ska byta julklappar (såklart innehåller de böcker) och sedan har vi lite hemliga projekt på gång. Ska bli så otroligt kul! :D
    Och nu är det bara en dag kvar innan julafton... herregud. Blev klar med julklapparna idag, har klätt granen och har planerat ett kul inlägg som kommer komma upp på julafton!

Princess Mononoke - Hayao Miyazaki

Handling: Efter att ha räddat sin hemby från en attack av en demon ser den unge Ashitaka hur något som liknar svarta tentakler virvlar längs hans arm. Under kampen har han själv blivit drabbad av samma förbannelse som drabbat den vildsvinsgud som utförde attacken. Han går till byns visaste kvinna och frågar henne om råd. Hon säger att förbannelsen kommer sprida sig till hela hans kropp så småningom. Om han känner hat eller vrede kommer förbannelsen ge honom övernaturliga krafter men det kommer också göra så den sprider sig snabbare. Hon kan inte hjälpa honom att bryta förbannelsen men råder honom att gå mot väster och söka efter botemedel där eftersom vildsvinsguden kom från därifrån. 
    
Omdöme: Det var väldigt länge sedan jag såg den här filmen nu men jag minns att jag tyckte mycket om den. Det jag kommer ihåg allra mest är att jag älskade bilderna - den är otroligt fint ritad! Men jag minns också att den var väldigt spännande och bra.
    Jag har filmen på japanska med engelsk text men nu finns den även med svensk text!

.Ebba la bara ut svaret på gåtan idag, och det var Dumbledore. :)

3:e december 2012

Inte riktigt så mysig dag som igår, tyvärr. När det är december vill man ju vara hemma och läsa, inte gå till skolan. Men det har snöat mycket och det är ju mysigt :D Idag handlar julkalendern om en animefilm. Jag älskar verkligen japanska animefilmer men de har inte fått så mycket plats i bloggen så kommer presentera några av mina favoriter i julkalendern! 

Dagens film:

Handling: Den här filmen handlar om kärlek och skrivande. En tjej vid namn Shizuku brukar låna böcker på biblioteket, och en dag märker hon att det är en kille som har lånat alla böcker hon läser innan henne. De träffas och Shizuku får veta att han vill bli fiolbyggare och vill åka till Italien för att följa sin dröm. Hon börjar då fundera på att hon inte vet vad hon vill bli, att hon inte har något riktigt mål i livet. Men så bestämmer hon sig för att skriva en bok...  

                                         

Omdöme: Jag gillar verkligen den här filmen! Det är jättekul att den handlar om skrivande och den är verkligen en inspirationskälla. Dessutom är den verkligen fint ritad. ......

Vad jag vill tacka den här filmen för: Att den verkligen inspirerar mig till att skriva. Det kliar i fingrarna varje gång jag ser den, för man får massvis med idéer!

.Ebbas julkalenderutmaning:

                        Jag önskar att jag skrev den boken.

Tänkte först svara "Harry Potter"-serien, men då skulle ju inte jag fått läsa den och inte ha någon aning om vad som skulle hända. Så ångrar mig och säger "Revolt" istället. Vill ändra på slutet trots att jag så klart vill ha läst den utan att hela tiden veta vad som skulle hända. Men ändå. Slutet. Vill verkligen ändra det.

Filmrecension: Jane Eyre

I fredags såg jag äntligen filmen till en av mina absoluta favoritböcker. Jag hade rätt höga förväntningar då man kände att boken verkligen kunde bli en bra film när man läste. Och jag blev inte besviken - filmen hade med lagom mycket för att man skulle förstå även om man inte läst boken (även om den är bäst när man har gjort det) och de hade tagit med de allra bästa delarna. Även om jag saknade vissa dialoger och andra underbara delar från boken tycker jag som sagt att det allra bästa var med :) Det mesta såg faktiskt ut som jag tänkt mig det i boken också, och det är alltid ett plus när man ser en film baserad på en bok man läst.

Så, jag rekommenderar verkligen den här filmen, den är jättebra! Jag tror också att man gillar den mest när man läst boken, så ett tips är att läsa först men se verkligen filmen sedan, för den är jättebra. För att få veta vad den handlar om, läs min recension på boken här :)

Filmrecension: Les Choristes

Jag läser franska som tredjespråk i skolan, och i onsdags, när i alla fall de som hade spanska (vet inte hur det var med de som läser tyska) hade språkval hade de ett jättestort prov. Vi som läser franska tittade på film, och jag tänkte berätta lite om den filmen nu.

Originaltitel: Les Choristes
På engelska: The Chorus
På svenska: Gosskören
Utgiven år: 2004
Speltid: 95 min
Gjord av: Christophe Barratier och Philippe Lopes-Curval
Regissör: Christophe Barratier

Musikern och kompositören Clément Mathieu börjar jobba på en ungdomsanstalt för pojkar som tillsynslärare. I princip alla pojkar där är hemska bråkstakar, och det blir inte bättre av att rektorn bara bryr sig om sig själv och straffar dem så fort de gör något (och hittar han inte den som gjort brottet straffar han någon annan).
    Men Mathieu tror inte att det är kört för pojkarna, och börjar träna sång med dem. Det dröjer inte länge förrän de blir en riktig gosskör, men vad tycker rektorn om det?

Jag tyckte inte den här filmen verkade alls bra när jag hörde om den, men den är verkligen jättebra! Den är otroligt sorglig och väldigt fin. Jag tror alla i klassen blev berörda av den, för det var svårt att inte bli det! Man tyckte så otroligt synd om pojkarna och beundrade Mathieu för att han vågade säga emot rektorn och lyckades få pojkarna att lyssna på honom.
    Filmen var spännande, sorglig och väldigt fin (som sagt) och jag tycker skådespelarna var jätteduktiga. Den har fått högt betyg på många ställen och det förstår jag verkligen, rekommenderar den till alla!

The Hunger Games för andra gången

Jag såg THG en gång till igår, och jag måste säga att den var (japp, det är sant) till och med ännu bättre än första. Den här gången visste jag vad som skulle hända så jag kunde koncentrera mig mer på detaljer och sådant, och det fick mig att älska filmen ännu mer! Nu väntar alla tills världen Fatta(r) eld.

Men lite mer Hungerspelsprat nu då. Något jag brukar fundera på är: hur många som läser böckerna förstår verkligen vad de handlar om? Förstår de hur hemskt allting är? Hur folket behandlas, hur de skräms till tystnad, vad det egentligen är böckerna handlar om helt enkelt? (Detta är inte något någon behöver svara om, jag bara tänker högt (eller i detta fall skrivande.))
    Många som läser böckerna tänker nog fel. Man får helt fel bild av boken om man tycker att det är kul med barn som mördar varandra, liksom. Och det är ju inte det författaren vill säga med böckerna!
    Det är inte det att jag inte älskar böckerna - för det gör jag. Otroligt mycket. men det är just meningen med dem som får dem att bli så bra. 


De som inte läst böckerna - gör det. För de är otroligt hemska och väldigt fantastiska.

= ♥

The Hunger Games

Kom hem från bion för ett tag sedan och måste säga att DET VAR EN AV DE ABSOLUT BÄSTA FILMERNA JAG NÅGONSIN SETT. Alla måste se den! Jag vet att jag inte kan göra den här filmen rättvisa med min recension men ska i alla fall göra mitt bästa.

24 deltagare. Bara en överlever. Allt direktsänds.

Katniss bor med sin mamma och sin lillasyster Prim i distrikt 12. De är fattiga, och om inte Katniss hade vågat smita ut i skogen och jaga så skulle de inte ha någon mat alls. Innan var det deras pappa som jagade, men han dog i en gruvolycka när Katniss var elva år. Nu är hon sexton.

    Hungerspelen hålls varje år. Reglerna är inte svåra. Det är 24 deltagare. Bara en kan överleva. Det är den som har vunnit. Den som vunnit får åka hem.

    Alla måste titta på det på Tv. Allt direktsänds.

    Det lottas ut vem som ska vara med. Det finns 12 distrikt om man inte räknar med distrikt tretton som har förstörts. Där bor ingen. Det ska vara två deltagare från varje distrikt (utom tretton då), en kille och en tjej. Man kan vara med från när man är tolv år. Då får man lägga i en lott. När man är tretton två, och så vidare upp till man är arton. När man är nitton kan man inte längre bli utvald.

    Om man är fattig kan man lägga i fler lotter och då istället få mat. Det är väldigt orättvist, de rika har ju inte alls lika stor chans att komma med i spelen eftersom de inte behöver mer mat.

    Detta året är det första året som Prim får vara med. Hon är tolv år och lägger bara i en lott. Men det värsta händer ändå. Prim blir den utvalda flickan från distrikt 12. Men det står inte Katniss ut med. Hon  ställer upp istället för Prim.

                                                            

Okej, jag kan börja med att säga att filmen var mycket, mycket, mycket, mycket osv. bättre än jag trodde. De som gjorde filmen skulle lika gärna kunnat rikta in sig på action-scenerna, men det tycker jag inte att de gjorde nu. Visst, de var ju med, men vad hade filmen varit utan dem liksom?
    Jag gillar att det var ganska mycket om det som hände innan spelet också, och inte bara om själva Hungerspelen. Jag tror att det var ganska lätt att fatta filmen även om man inte läst boken, fast en del saker fattar man ju inte förstås.
 
Jag tycker skådespelarna var helt fantastiska! Både Jennifer Lawrence och Josh Hutcherson var verkligen som gjorda för Katniss och Peeta. Liam Hemsworth som spelar Gale var också väldigt duktig, jag hade absolut inte föreställt mig Gale så men det gjorde ingenting. Peeta och Katniss däremot var nästan precis likadana som när jag tänkte mig dem, särskilt Peeta.
    Men nu, nog om utseendet. Jag tycker inte att någon av skådespelarna var dåliga, faktiskt. Prim var verkligen duktig, hennes skrik när de förde bort Katniss var så otroligt äkta. 
    De i huvudstaden, tillexempel Effie, Cinna och Haymitch var också väldigt duktiga. Haymitch var lika hemsk i filmen som i boken men väldigt duktigt skådespeleri av Woody Harrelson måste jag säga. Varken Cinna eller Effie såg ut som jag hade tänkt mig dem men nu har jag glömt hur jag tänkte mig dem så det spelar ingen roll längre. Jag gillade verkligen Katniss och Peetas kläder som de hade på intervjuerna var väldigt coola, och det var även eldklädseln.
    Min lilla favorit, Rue, var verkligen perfekt. Jag hade inte riktigt någon bild av henne när jag läste boken men när jag såg henne i filmen tänkte jag: Ja, det är ju så hon ser ut! Hon var med lite för lite bara, och det var ju så otroligt sorgligt när hon dog. Men blommorna som Katniss la runt henne var verkligen fina, och jag tycker verkligen om distrikt elvas reaktion på att Katniss var med Rue hennes sista tid.
    De andra tävlande, då? Tja, de var duktiga precis som jag har sagt om alla de andra. 
    

Denna biljett ska självklart sparas för
all framtid.

Sedan var det några saker jag tyckte särskilt mycket om i filmen, här kommer det i ingen ordning alls:
• När Katniss får Härmskrikebroschen av Prim, det var faktiskt bättre så än så som det var i boken.
• När Katniss mötte rävflickan i skogen och de lät varandra gå, det var inte med i boken och det var synd, för det var ett bra sätt att visa att Katniss hade respekt för rävflickan (och antagligen tvärtom).
• Att man fick se hur de styrde vad som hände i spelet. Inte för att jag tyckte om det, men det var ändå lite intressant att se.
• När Katniss minns att Peeta gav henne bröd. Okej, hon mindes det ju hela tiden, men när man ser att hon minns.
• Intervjuerna. Särskilt när Peeta förklarar sin kärlek till Katniss.
• När Katniss kommer in på sitt rum och ändrar utsikten till skog, går fram och tittar på den och sedan ändrar tillbaka tillbaka till stad. Det var så fint på något sätt.
• Okej, det är omöjligt att inte nämna denna: När Katniss skjuter äpplet ur grisens mun och säger "Tack för visad hänsyn".
• Åh, jag fullkomligt älskar när Peeta säger: "But i don't want to forget." Ville bara skrika då. 
• Som sagt, scenen när Rue dör och Katniss lägger blommor runt henne och distrikt elvas reaktion på att Katniss var med Rue när hon dog. Och när Katniss sjunger för Rue.
• Målbålgetingboet. När Rue pekar på det och när det faller ner på karriäristerna.
• Slutet på de 74:e Hungerspelen.
• När Peeta och Katniss pratar natten innan Hungerspelen börjar.


Okej, jag kan fortsätta tills jag räknat upp alla scener i hela filmen, så det är bäst jag slutar nu ;)


Jag har inte mycket mer att säga om miljöerna än att de var perfekta! Arenan såg ut ungefär som jag tänkte mig, förutom ymnighetstornet som såg bättre ut i filmen, haha. Huvudstaden var väldigt skickligt gjord. Distrikt tolv såg inte ut som jag tänkte mig men det gjorde inget (har jag sagt det förut, eller?)


Även om filmen var bra, så var den väldigt obehaglig precis som boken. När man tänker efter på själva handlingen så är det ju så otroligt hemskt. (Detta gjorde inte filmen sämre.)


Som alla som orkat läsa allt jag skrivit antagligen förstår älskar jag verkligen denna filmen. Men jag måste bara få säga att jag ville slå pojkarna bredvid mig: De skrattade när Katniss skulle upp på arenan och de skrattade när Rue dog! Ååååh, vill slå dem!!!
    
Jag har fortfarande inte riktigt förstått att jag sett filmen, det kommer nog ta ett tag ;) Nu blir det svåra att vänta på nästa film...
    

Jippie!

Just nu sitter jag i en biosalong och ska se The Hunger Games! (Japp, detta är ett tidsinställt inlägg.) Som tur är är detta inget dåligt första april-skämt, utan alldeles, alldeles, alldeles sant. :D :D :D

Tokig som jag är var jag tvungen att läsa Hungerspelen nu precis innan jag ser filmen, kom jag på igår mitt i en bok. Så jag skyndade mig att läsa ut den och läste Hungerspelen istället, läste ut den i förmiddags (det finns redan en recension på den här på bloggen). Den boken blir verkligen bättre och bättre varje gång man läser! Jag kan inte beskriva hur fantastisk den är.
    Åh, hjälp, det kan knappt vara sant att jag ska se filmen nu snart... Eller just nu faktiskt eftersom detta är ett tidsinställt inlägg ;-) En recension på filmen kommer så fort jag kommit hem, och det gör även en månadssammanfattning av mars läsande. :)

Kikis expressbud

Författare: Eiko Kadono

Antal sidor: 231 st

Genre: Fantasy, äventyr

Kiki är ingen vanlig person, utan en häxa, precis som sin mamma.

    När häxdottern är 10 år gammal måste hon bestämma sig för om hon vill bli häxa eller bli en vanlig människa. Om hon väljer häxa måste hennes mamma lära henne allt hon kan om häxkonst. När barnet sedan är tretton år ska det ge sig ut i världen, och hitta en stad att bosätta sig i.

    Häxan Kiki är tretton år och ska ge sig ut i världen, och i den här boken får man veta hur det går.

Gillade inte den här boken så mycket. Det var knappt några beskrivningar i den. Det står "Kiki flög dit" om Kiki flög dit liksom, och ingenting mer. Allt händer jättesnabbt liksom, och man har ingen aning om hur personerna ser ut.

    Man fastnade aldrig i boken, och den blev lite tjatig i slutet. Visst, boken är gullig, men den är absolut inte jättebra. Men om man vill läsa en lättläst och gullig bok så rekommenderar jag den (fast om ni har chansen: ta något bättre.)!

     Istället tycker jag att man ska se filmen! Den är så otroligt söt och verkligen jättebra, helt annorlunda än boken. Eftersom filmen är hur söt som helst hade jag rätt höga förväntningar på boken, det skulle jag kanske inte haft...

Här kommer en trailer till filmen i alla fall!

Titta vad som landade i min brevlåda idag!

Detta paket fick jag hem idag från Ginza!

Vad var det i då?

En U2-film! Happy! :D :D :D Trevlig överraskning när man kommer hem ifrån skolan. (Den andra saken jag beställt från samma ställe kommer senare, när den finns i lager. Böckerna borde komma nu snart, fredag kanske?)

Snart lite nytt

Jag har beställt hem fem böcker från Adlibris samt en musik-dvd och en annan slags bok från Ginza. Vilka det är avslöjar jag inte, ni får se när de kommer... Åh, vad jag längtar tills dess!

Billy Elliot

Vi var på bio med skolan igår, Billy Elliot hette filmen. Den handlade om elvaåriga Billy. Hans pappa Jackie och bror Tony är med i gruvstrejken, alltså strejkar de för att de tycker att det är för dåliga arbetsförhållanden, och Billys familj är väldigt fattig på grund av det (tror jag, kanske var de fattiga från början också).
    Billy bor i ett litet, litet hus med sin senila mormor, sin pappa och sin bror. Billys mamma är död.
    Billy går och boxas, för att hans pappa vill det, men Billy vill det inte. En dag när Billy är på sin boxningsträning ber tränaren Billy att ge nycklar till dansläraren som håller i baletträningen precis bredvid. När Billy kommer dit får han prova att dansa, och han bestämmer sig för att fortsätta. Han håller det hemligt för sin pappa och bror.

Det händer mycket mer i filmen, men det är svårt att skriva om den, vet inte varför... Men jättebra är den i alla fall, och sorglig också. Rekommenderar den! (Har tyvärr ingen bild, vi var ju på bio ;))

Eldflugornas grav

Detta är en anime-film, en av de bästa anime-filmer jag sett. Han som gjort filmen heter Isao Takahata, och filmen är producerad av Studio Ghibli. Den är på japanska eller engelska, med svensk, dansk, norsk eller finsk textning. Filmen rekommenderas från 11 år. 
    Den här filmen heter "Eldflugornas grav". Den handlar om två föräldralösa barn, fjortonåriga  Seita och hans fyraåriga syster Setsuko. Filmen utspelar sig i slutet av andra världskriget, och de två syskonen kämpar för att överleva på den japanska landsbygden. Ingen vill hjälpa dem, inte ens deras släktingar. Deras mamma dör i ett bombanfall, och deras pappa är ute i krig och kommer aldrig tillbaka.
    Men trots att de verkar så ensamma, har de ju varandra. Det enda de två syskonen har är tron på att livet måste fortsätta och varandra.

Jag rekommenderar INTE denna film för de som vill ha något roligt att halvtitta på en fredagskväll. Man är med i filmen ända från början till slut! Dessutom är den så otroligt sorglig så att man inte ens kan förklara det.
    Jag rekommenderar ABSOLUT denna filmen för den som vill se en film som man aldrig glömmer. Jag tycker att alla borde se den. Den är SÅ bra! Men jag tror att denna filmen är den sorgligaste filmen jag sett. Precis efter jag sett den första gången, kändes det som att jag aldrig ville se den igen. Jag var jätteledsen länge efteråt. Men när man väl förstår hur bra filmen egentligen är så vill man absolut se den igen. :')

(Denna filmen såg jag inte ikväll. Då såg jag "Harry Potter och fången från Azkaban. Så otroligt bra, även om boken är så himla mycket bättre. Tycker faktiskt lite synd om de som inte läst böckerna men ser filmerna. Det måste vara så himla mycket de inte fattar! Okej, de som gör filmen kan ju inte göra den precis som boken är, ingen skulle orka titta. Utom jag, då :D)

En film jag väldigt gärna vill se

Jag tycker väldigt mycket om anime, japansk tecknad film, så jag vill väldigt gärna se denna film. Tyvärr går den inte på bio i Växjö, så jag får vänta tills den kommer på DVD. 

Studio Ghibli (skaparna av tex. Spirited Away) har gjort filmen. Den är inspirerad av Mary Nortons fem böcker om Lånarna. Jag har läst en av dem. :)