tisdag 31 december 2013

Sammanfattning av 2013

Nu har det gått ett helt år sedan jag skrev ett sådant här inlägg senast. Det känns verkligen som att tiden går snabbare och snabbare - det var ju nyss nyår förra gången? I alla fall - jag har haft ett bra år på många sätt, och även om jag inte har haft jättemycket tid till läsning och bloggning är jag ändå väldigt nöjd!

               Lite bokrelaterade saker som hänt under året:

Alba kom och hälsade på mig i tre dagar i somras! Det är verkligen hur kul som helst att träffa andra som älskar böcker lika mycket som jag, och Alba och jag har alltid lika roligt ihop <3
• Bokmässan 2013 förstås! Jag köpte en massa böcker och träffade andra bokbloggare och hade det minst lika kul som förra året.
• Jag skrev 50.000 ord under bara en månad - jag deltog alltså i NaNoWriMo. Det är det allra bästa jag gjort någonsin när det gäller skrivande, och trots att det tog mycket tid ångrar jag det verkligen inte. Det är verkligen häftigt att ha skrivit så mycket och kunna se tillbaka på det sedan, och jag vill definitivt vara med nästa år igen!
• Jag har köpt en massa böcker, hehe. Men jag har faktiskt också lyckats väldigt bra med att inte låna för många böcker utan istället läst mina egna (trots att jag nu har ungefär 30 stycken olästa i bokhyllan…) :)
• Jag såg midnattspremiären av Catching Fire! En av de bästa nätterna någonsin <3
• Jag har läst exakt 100 böcker! Inte jättemånga för att vara jag, men med tanke på hur mycket tid jag har varit tvungen att lägga på skolan är jag väldigt nöjd.

                               En bokenkät om årets läsande:


Årets sorgligaste bok: "Morgon i Jenin" av Susan Abulhawa, "Edward Tulanes fantastiska resa" av Kate DiCamillo, "Och bergen svarade" av Khaled Hosseini, "Allegiant" av Veronica Roth och "Låt vargarna komma" av Carol Rifka Brunt har varit de absolut sorgligaste böckerna jag läst i år.

Årets roligaste bok: "City of Bones" och "City of Ashes", för Cassandra Clare är verkligen bra på att skriva roligt!

Årets mest tänkvärda bok: "Låt vargarna komma" av Carol Rifka Brunt. Det finns inte ord för den boken.

Årets mest spännande bok: "Divergent" och "Insurgent" var verkligen helt omöjliga att sluta läsa i!

Årets läskigaste bok: "Fågelbarn" av Christin Ljungqvist var faktisk ganska läskig. Annars har jag inte läst så läskiga böcker i år.

Årets mest romantiska bok: "Lola and the Boy Next Door"… Stephanie Perkins skiver så bra, roligt och hennes böcker är både tänkvärda och romantiska på samma gång.

Årets bästa klassiker: "Wuthering Heights" - en sådan där bok alla borde läsa som verkligen inte gjorde mig besviken.

Årets överraskning: "Divergent". Den boken förändrade mitt liv och jag hade ingen aning om det när jag började läsa.

Årets besvikelse: "Beautiful Creatures" av Kami Garcia och Margaret Stohl och "Across the Universe" av Beth Revis var båda bra böcker, men jag hoppades att de skulle vara bättre och hade nog lite för höga förväntningar.

Årets bästa serie: "Divergent". Den serien har som sagt förändrat och förstört mitt liv. <3

Årets bästa uppföljare: "Insurgent" var minst lika bra och spännande som "Divergent"!

Årets bästa ensamstående bok: "Låt vargarna komma" av Carol Rifka Brunt, som är något av det bästa och vackraste jag läst.

Årets bästa avslut på en serie: "Bitterblue" - jag gillade slutet, men jag hoppas verkligen Kristin Cashore skriver minst en bok till - de finns så mycket mer jag vill veta!

Årets bästa omläsning: Vampire Academy-serien av Richelle Mead, "Sagan om konungens återkomst" av J.R.R. Tolkien, "Jellicoe Road" av Melina Marchetta, "Himlen börjar här" av Jandy Nelson och "Ibland bara måste man" av David Levithan , "Tankeläsaren" och "Monstrets dotter" av Kristin Cashore, "Jokern" av Markus Zusak… Jag har läst om rätt många av mina favoritböcker i år :)

Årets bästa författare: Definitivt Veronica Roth!

Årets bästa debut: "Divergent". (Jag läste den i år ;))

Årets finaste omslag: 


Årets favoritkaraktär: Tris, Tobias, Uriah, Christina, Toby, Finn, Bitterblue, Po, Katsa... 

Årets mest minnesvärda bok: "Låt vargarna komma". <3

Årets sämsta bok: "Glashuset" av Rachel Caine och "Det borde finnas regler" av Lina Arvidsson var verkligen inte bra…

Och så var det ju det här med nyårslöften...


• Läsa 50 böcker [✔] 
• Läsa 20 böcker på engelska [✔]
• Recensera alla böcker jag läser [✔] (Har inte riktigt recenserat alla än, men de kommer upp på bloggen inom kort!)
• Skriva upp alla böcker jag läser [✔] (Har dem på goodreads och på bloggen.)

• Läsa så många av mina olästa böcker som möjligt [✔] (Har faktiskt försökt läsa först och främst mina egna böcker i år och det har gått väldigt bra, så trots att jag har ganska många är jag nöjd!)

Och i år ska jag…

• Läsa minst 50 böcker. (Sätter mål jag vet att jag kan klara nu när skolan tar så mycket tid så man slipper känna någon press.)
• Läsa 20 böcker på engelska.
• Recensera alla böcker jag läser på bloggen.
• Avsluta första utkastet av boken jag skrev under NaNoWriMo.


Gott nytt år!

onsdag 25 december 2013

Bokrelaterade julklappar 2013

Trots att det finns hur många böcker som helst som jag vill läsa önskade jag mig inte jättemånga böcker i år, eftersom jag har runt trettio stycken olästa i bokhyllan jag verkligen vill ha tid att läsa. Men självklart fick jag några bokrelaterade julklappar i alla fall! :D


Fick en bok om mitt favoritband, "Allegiant" (en av de mest efterlängtade julklapparna i år, äntligen!) samt otroligt fina kort med Jane Austen-citat på (som jag tror jag sätter upp på väggen istället för att skicka till folk, hehe). Fick även pengar, och man kan ju gissa vad jag helst lägger dem på… Så de kan man ju nästan räkna till bokrelaterade julklappar. Har i alla fall haft en underbar jul och fått jättefina julklappar, så tack för dem (inte bara de bokrelaterade) och tack för alla julhälsningar! :)


måndag 23 december 2013

Nikkis dagbok #1: berättelser från ett (inte så) fantastiskt liv

Författare: Rachel Renée Russell
Antal sidor: 304 st
Förlag: Modernista (tack för boken!)
Serie: Nikkis dagbok #1
Utgiven år: 2013
Originalets titel: Dork Diaries: Tales From a Not-So-Fabulous Life
Genre: Vänskap, kärlek

Nikki ska börja åttan på en ny, snobbig skola - och istället för en iPhone får hon en dagbok av sin mamma. I dagboken skriver hon om hur det är att ha skåpet bredvid den populäraste (och elakaste) tjejen på hela skolan, McKenzie, och hur hon verkar göra sitt bästa för att skämma ut Nikki så mycket som möjligt. Konst och teckning är Nikkis stora passion i livet och när McKenzie till och med anmäler sig till skolans konsttävling avskyr Nikki henne ännu mer.
    Hon skriver också om sina två nya kompisar från biblioteket och den snygga fotografen Brandon som säkert aldrig kommer lägga märke till henne. Så nej, Nikki lyckas inte direkt komma in i det populära gänget på skolan - och kommer McKenzie någonsin sluta göra livet surt för Nikki?
___________________________________________________________________________

Om jag ska vara ärlig hade jag ingen aning om att den här boken existerade innan Modernista skickade hem den till mig. Jag gissade att den här boken skulle vara en lite tjejigare variant av Dagbok för alla mina fans, men nja, det stämde inte riktigt. Dagbok för alla mina fans är mycket, mycket roligare och skriven så man skrattar åt huvudpersonen istället för att irritera sig på den.

Det känns som att jag hört berättelsen hundra gånger förut - huvudpersonen börjar på en ny skola där det självklart finns en populär tjej som försöker förstöra så mycket som möjligt för huvudpersonen. Sedan finns det ju självklart en snygg kille som faktiskt inte faller för den populära tjejen utan för huvudpersonen istället. Bara jag som tycker det låter bekant? Nej, handlingen var verkligen inte originell, och väldigt förutsägbar.

Nikki måste vara en av de mest irriterande huvudpersonerna jag någonsin läst om. Okej, kanske inte, men väldigt irriterande i alla fall. Hon gör inget annat än att klaga och tycka synd om sig själv, och hennes största dröm verkar vara att bli populär. Hon är en väldigt platt och väldigt jobbig karaktär. Alla karaktärer är väldigt platta om jag ska vara ärlig, och det känns som om jag läst om dem en massa gånger förut.

Boken var aldrig så dålig att jag ville sluta läsa, och den var väldigt snabbläst. Men att säga att den är bra skulle vara att gå till överdrift. Den var inte långtråkig men väldigt förutsägbar, och jag gillade inte en enda av karaktärerna. Så nej, jag skulle inte rekommendera den här boken - för man kan lista ut vad som kommer hända i den genom att läsa handlingen. En ganska okej bok men inte mycket mer än så!

Minnesvärt citat:
Svårt att hitta i en bok med så mycket illustrationer!

Bokens första mening:
 Ibland undrar jag om min mamma är HJÄRNDÖD.

Favoritkaraktär/er:
Ingen om jag ska vara ärlig…

Saker från boken som inspirerar mig:
• Att den går snabbt och enkelt att läsa.


Vad min flickvän inte vet

Författare: Sonya Sones
Antal sidor: 364 st
Förlag: Bonnier Carlsen
Serie: Vad mina vänner inte vet 2
Utgiven år: 2007
Originalets titel: What my Girlfriend doesn't Know
Genre: Kärlek

Livet ser ljusare ut för Robin Murphy - han är inte längre bara en nörd, utan också Sophies pojkvän. Men när hela skolan får veta blir Sophie helt utfryst av alla sina kompisar och folk börjar ogilla henne lika mycket som de ogillar Robin. Han får dåligt samvete och vill att Sophie ska sluta träffa honom så alla ska sluta frysa ut henne, men hon vägrar.
    Men så frågar Robins bildlärare om han vill gå till en konstklass på universitetet. Han tackar ja, och i konstklassen är han inte en tönt - utan en väldigt begåvad konstelev. För första gången känner sig Robin inte utanför, utan de andra verkar gilla honom för den han är. Några av tjejerna verkar till och med gilla honom. Men vad händer nu med honom och Sophie?
_________________________________________________________________________

Jag läste den första boken, "Vad mina vänner inte vet", för något år sedan och tyckte väl inte berättelsen eller karaktärerna var särskilt originella, men jag gillade verkligen sättet den var skriven på. Det är väldigt kul att läsa böcker skrivna på vers ibland, de går snabbt att läsa och är (oftast) väldigt fint skrivna. Men jag blev lite besviken på den här boken.

För det första känns det som att författaren överdrivit lite när hon försökt skriva ur en killes perspektiv. Det gör också att språket inte blir särskilt fint, och det är helt enkelt bara som en vanlig bok skriven på vers utan något speciellt vackert språk.

Berättelsen kändes ganska mycket mer intressant i den första boken. Den är helt okej nu med, och jag ville aldrig sluta läsa boken helt och hållet men skulle inte dött om jag var tvungen att lämna tillbaka boken till biblioteket när jag bara kommit halvvägs. Man kände sig ändå hyfsat säker på hur det skulle sluta.

 Vissa saker känns lite fåniga eller överdrivna, men det finns definitivt bra saker också. Jag gillar slutet och början mest, men som sagt kände jag mig aldrig uttråkad när jag läste boken även om den kanske inte är den mest spännande boken jag läst. Jag kan definitivt säga att ettan är bättre - språket är finare och den kändes lite mindre fånig på något sätt.

Det här är en helt okej bok. Det finns många bra saker med den, men kanske nästan lika många mindre bra. Det är en ganska bra fortsättning på första boken, även om jag lätt kan säga att ettan var mycket bättre. På Goodreads gav jag den tre av fem stjärnor - bra, men kanske inte direkt bland det bästa jag läst!

Minnesvärt citat:
Språket var inte riktigt lika fint som i första boken, så tyvärr hittade jag inget speciellt citat!

Bokens första mening:
Ett gott råd från dig till mig:

Favoritkaraktär/er:
Sophie

Saker från boken som inspirerar mig:
• Början och slutet.


23:e december


söndag 15 december 2013

Legend

Författare: Marie Lu
Antal sidor: 291
Förlag: Modernista (tack för boken!)
Serie: Legend 1
Utgiven år: 2013
Originalets titel: Legend
Genre: Dystopi

Det som en gång var USA:s västkust kallas nu Republiken, och ligger i krig med sin granne i väster. I Republiken bor June - hon kommer från en väldigt rik familj och räknas som ett militärt underbarn. På prövningen alla genomför vid 10 års ålder fick hon 1500 poäng av 1500 möjliga.
    Day kommer också från Republiken, men han har växt upp i slummen och blev underkänd på prövningen. Han är Republikens mest eftersökta brottsling och nästan hela hans familj tror att han är död, men han hjälper dem så gott han kan från skuggorna.
    En dag dödas Junes storebror och Day blir huvudmisstänkt. June bestämmer sig för att hämnas och ger sig ut och letar efter honom. Men när deras vägar korsas blir ingenting som de tänkt sig.
_____________________________________________________________________________

Jag fick hem den här boken från Modernista utan att ha en aning om vad den handlade om. Jag kände till den och visste att många gillade den, men det enda jag visste om den var att den var en dystopi. Jag läste handlingen och blev lite intresserad men inte helt såld, så jag började läsa utan några som helst förväntningar - vilket nog var bra.

Man kunde verkligen inte sluta läsa när man väl börjat. Man var fast från första sidan och ville inte sluta läsa - man ville veta hur allt hängde ihop och hur det skulle sluta. Jag läste ut boken på en dag och kunde inte sluta tänka på den när jag var tvungen att lägga den ifrån mig. Det är inte ofta man läser böcker som är så spännande, och det är kanske det allra bästa med "Legend".

Jag gillar verkligen June och Day! Day är kanske min absoluta favoritkaraktär - hans berättelse är den som är allra mest intressant, och jag längtade lite efter att få läsa ur hans perspektiv igen när hans kapitel tog slut. Men jag gillar June nästan lika mycket - hon är en stark och smart karaktär och de är båda två väldigt intressanta att läsa om. Deras berättarröster var skrivna i olika typsnitt, vilket verkligen var smart och gjorde det lite lättare att hålla isär dem.

Jag gillar även dystopivärlden, även om jag har läst om världar som är intressantare. Den är bra beskriven och jag tror den kan bli mer intressant när man läst fortsättningarna. Så världen var intressant, men kanske inte den bästa någonsin. Men jag kan fortfarande se allting väldigt tydligt framför mig, så jag måste säga att författaren är väldigt duktig på att beskriva!

Ska jag klaga på något är det nog att boken var lite förutsägbar och att jag inte känner mig jättesugen på att läsa fortsättningen. Man kunde ganska lätt lista ut vad som skulle hända, och även om boken var hur spännande som helst står inte fortsättningen högst upp på min önskelista. Jag kommer definitivt läsa den, men det skulle kunna bli en sådan där typisk bok som får stå i bokhyllan alldeles för länge trots att den visar sig vara jättebra när man väl läser den. Jag kan inte riktigt förklara varför, men kanske beror det på att slutet var ganska förutsägbart?

Jag rekommenderar den här boken till alla som vill ha något väldigt spännande med starka huvudpersoner!

Minnesvärt citat:
Jag hittade inget speciellt.

Bokens första mening:
Min mamma tror att jag är död.

Favoritkaraktär/er:
Day och June

Saker från boken som inspirerar mig:
• Att den är så himla spännande.
• Karaktärerna, särskilt Day och June!


15:e december


söndag 8 december 2013

Catching Fire

Jag har ju redan skrivit lite om Catching Fire här, men jag har fortfarande inte skrivit någon ordentlig recension. Så här kommer en lite utförligare beskrivning av vad jag tyckte om filmen (skriven när jag lugnat ner mig och inte riktigt var lika trött)!

Jag hade helt enkelt tänkt skriva ner de mest minnesvärda sakerna med filmen, för att det här inlägget inte ska bli alltför långt. 

Början är väldigt lik boken och helt perfekt. Det var som en snabbare version av boken, allt det viktiga var med. Bonnie och Twill var inte med, och inte heller att Katniss ramlade ner från trädet när de satt på strömmen i stängslet igen, men det gjorde egentligen inte så mycket. Jag reagerade verkligen på att det var likt boken i början, och det var verkligen bra.

The Victory tour Herregud. Så himla bra. Scenen när Katniss och Peeta var i distrikt 11 var helt perfekt och så otroligt sorglig. 

Haymitch var verkligen rolig i filmen! Hela filmen var rolig, och de hade verkligen blandat humorn och de seriösa och tänkvärda delarna perfekt. Det fanns flera ställen när hela biosalongen skrattade högt, som när Haymitch, Peeta, Katniss och Johanna åkte i hissen eller Haymitch sa något roligt, men det fanns lika många ställen där i alla fall många satt som på nålar.

Atlas! De spelade Atlas i slutet och dessutom var det med lite piano från den i mitten. 

Finnick! Åh, vad jag hade längtat efter att äntligen få se honom "på riktigt". Först tyckte jag verkligen inte att Sam Claflin såg ut som jag hade tänkt mig Finnick, och nej, det gjorde han kanske inte heller - men han gjorde ändå ett otroligt bra jobb och Finnick i filmen var helt perfekt. Alla Finnick-scener var nog nästan mina favoritscener, hehe. Hans relation till Mags, när hon dog, hans intervju, inne på arenan… 

Johanna Mason. Åh, vad bra hon var. Tycker faktiskt mer om henne i filmen än i boken - hon kändes inte riktigt lika taskig mot Katniss i filmen och det märktes verkligen hur arg hon var på president Snow. Älskade scenerna med hennes intervju och inne på arenan. Make him pay for it.

Arenan var så himla bra gjord. Såg ut nästan precis som jag hade tänkt mig den, bara att det borde vara mycket mer sand och mer strand. 

Kaoset i slutet när Katniss klippte av tråden. Remember who the real enemy is Allting var så bra gjort och man fick precis samma känsla som när man läste det i boken. Så himla maffigt att se det på film.

Slutet. Kunde verkligen inte tänkt mig ett bättre slut. Katniss blick sa verkligen allt.

Överlag är Catching Fire en av de absolut bästa filmerna jag sett. Jag älskade hela filmen och det är den kanske allra bästa filmen som gjorts på en bok någonsin. De hade med det viktigaste, den var otroligt bra gjord, man fick samma känsla som när man läst boken och skådespelarna var fantastiska. Jag kan bara komma på två saker jag skulle vilja ändra på - jag skulle verkligen velat se när Haymitch var med i spelen, som Katniss och Peeta tittar på innan de ska vara med igen, och i slutet borde Gale bara sagt There is no district 12 innan man fick se Katniss blick. Det var det enda jag kunde komma på som de skulle haft med/tagit bort.
    Var inte rädd för att se den här filmen, för den är helt obeskrivligt bra!





8:e december


söndag 1 december 2013

Månadssammanfattning: november 2013

Lästa böcker:

• Hungerspelen - Suzanne Collins (omläsning)
• Fatta eld - Suzanne Collins (omläsning)
• Vad min flickvän inte vet - Sonya Sones (recension kommer)
• Nikkis dagbok #1 - berättelser från ett (inte så) fantastiskt liv - Rachel Renée Russell (recension kommer)

Antal böcker: 4 st
Böcker på svenska: 4 st
Böcker på engelska: 0 st
Omläsningar: 2 st

Kan faktiskt inte riktigt svara på bästa eller sämsta bok den här månaden. "Hungerspelen" och "Fatta eld" var förstås lika underbara som vanligt, men de räknas inte eftersom jag läst dem förut. Tyckte inte särskilt mycket om varken "Vad min flickvän inte vet" eller "Nikkis dagbok #1", även om "Vad min flickvän inte vet kanske var snäppet bättre. I alla fall - jag har inte läst några särskilt bra "nya" böcker den här månaden.

Kommentar: Jag har bara läst fyra böcker den här månaden, men jag har skrivit 50.000 ord vilket väger upp det hela. NaNoWriMo har tagit den mesta av min fritid, så jag har inte haft så värst mycket tid att läsa. Är väldigt nöjd med den här månaden trots att jag inte läst så mycket, har haft en massa i skolan och skrivit mycket mer än jag trodde jag skulle hinna. Dessutom har bristen på lästid gjort att jag är otroligt sugen på att läsa nu, och förhoppningsvis har jag mer tid åt det i december! :)

Vad som eventuellt händer i december: Jag ska läsa mina olästa böcker, helt enkelt. Och kanske läsa om "Revolt", om jag står ut med hur ont det gör att läsa slutet… Jag har inte riktigt bestämt mig för det ännu. 


1:a december

Nu är det äntligen december och dags för julkalender på bloggen igen! I år kommer jag skriva ett citat från någon av mina favoritböcker varje dag fram till julafton. :)