Sex veckor

Författare: Kate Cann
Antal sidor: 300 st
Förlag: Tiden
Serie: -
Utgiven år: 2007
Originalets titel: Sea change
Genre: Kärlek, vänskap

Davinia börjar i Chloe's klass och Chloe blir genast avundsjuk på henne. Davinia är rik, bortskämd, har ett fantastiskt självförtroende och är väldigt snygg - precis sådan skulle Chloe också vilja vara!
    När Davinia börjar prata med Chloe blir hon överlycklig, och när Davinia vill att Chloe ska följa med henne och hennes familj på en sex veckor lång semester på en paradisö tycker Chloe att livet inte kunde vara bättre. Men är Davinia riktigt så underbar som Chloe tror? Och varför kan inte Chloe sluta tänka på Alex, trots att han varit så elak mot henne?
___________________________________________________________________________

Till att börja med: vad har Chloe för problem? Hur kan hon vilja vara som Davinia? Davinia är elak, hon snor saker och gör en massa annat hemskt. Och trots detta vill Chloe följa med Davinia på semester. Liksom... Öh? Författaren fick inte direkt mig att tycka om Chloe, trots att hon blir bättre i slutet så tycker jag aldrig synd om henne när hon är ledsen eller något - jag tycker hon är dum och fånig.
 
Davinia är liksom överdrivet elak och bortskämd, hon, precis som de flesta andra, blir aldrig någon trovärdig karaktär. Det finns överdrivet snälla karaktärer och överdrivet elaka, inga normala människor. Alla är antingen änglar eller djävular typ.

I mitten blir boken faktiskt helt okej, men i slutet blir allting så "bra" att det blir förfärligt långtråkigt. Det enda lilla problemet som uppstår löser sig på två sekunder ungefär, och sådant irriterar jag mig på!
Först är allt så dåligt, men sedan blir det så bra så att det blir långtråkigt... Och (markera på egen risk, spoilervarning) kärleken som uppstår mellan Alex och Chloe är pinsam. Först bråkar de och sedan blir de plötsligt tillsammans, jag hängde inte ens med... Usch!Inte särskilt lyckat, Kate Cann.

Nja... Det fanns inget särskilt bra med den här boken. Jag måste få klaga lite på att de blir fulla hela tiden och föräldrarna verkar inte ens bry sig om det. Nej, den här boken får bara en 3,5:a i betyg, för den var inte det minsta bra!

Minnesvärt citat:

"Jag visste inte vad jag skulle göra med tanken. Så jag lät den falla, som om den kunde sköljas bort av vågorna."

Bokens första mening:

När Davinia Morgan-Harwood först visades in i gymnasisternas uppehållsrum och presenterades av Lockjaw, vår klassföreståndare, blev det tyst i hela rummet.

Saker från boken som inspirerar mig:

Nästan ingenting...

• Att någon inte är som man tror. Fast mer än det var med Davinia, jag hade listat ut hur hon var innan de ens åkte på semester.