Ängelns lek

Författare: Carlos Ruiz Zafón
Antal sidor: 587 st
Förlag: Albert Bonniers förlag
Serie: The Cemetery of Forgotten Books 2
Utgiven år: 2008
Originalets titel: El juego del Ángel
Genre: Fantasy, livsöde, deckare

David Martín, en fattig sjuttonåring, får en chans att skriva berättelser i tidningen han jobbar på. Han börjar skriva gotiska berättelser som läsarna älskar och håller på att slå igenom som bestsellerförfattare. Men så blir han bunden till ett slavkontrakt och tvingas skriva i någon annans namn och hans liv blir allt mörkare.

    Så en dag möter David en mystisk man som kallar sig förläggare. Han ger David ett erbjudande - för en stor summa pengar ska han skriva en bok vars like ingen någonsin läst. Men är det en ängel eller självaste djävulen David ingått avtal med? Snart är han vilse i en gåtfull och mardrömslik labyrint han inte kan ta sig ut från.

___________________________________________________________________________

Då jag tyckte väldigt mycket om första boken, "Vindens skugga", kunde jag inte vänta särskilt länge på att börja läsa tvåan, som jag som tur var hade i bokhyllan. Den utspelar sig innan första boken och jag hoppades att författaren hade skrivit en minst lika mystisk och fångande bok till - och det visade det sig att han verkligen hade.

Jag är helt tagen av hur bra författaren fått berättelsen att utvecklas. Särskilt huvudpersonen förändras väldigt mycket men inte onaturligt mycket. Det märks inte jättemycket när man läser, för det känns så naturligt, men när man tänker tillbaka på hur han var i början och jämför det med hur han var i slutet har han verkligen förändrats otroligt mycket. Det är också otroligt häftigt att läsa om hur en händelse leder till en annan och hur det får karaktärerna att utvecklas.

Man kan inte direkt slöläsa en sådan här bok, utan man måste ha hjärnan med sig hela tiden för att hänga med. Det är spännande från första till sista sidan och det är näst intill omöjligt att sluta läsa. Det händer saker hela tiden och man vill verkligen veta hur allt hänger ihop i slutet. För precis som i första boken får man lite Jellicoe Road-känsla - man vill läsa om boken bara för att se om man missade några detaljer man skulle lägga märke till nu när man vet hur allt hänger ihop, och om det känns annorlunda att läsa den en andra gång.

Det som var nästan allra bäst i boken var hur den hängde ihop med den första delen i serien. Det tog lite tid innan man förstod, men så fort man gjorde det kände man att det var helt rätt. Jag trodde inte det skulle hänga ihop så, men älskade att det gjorde det. Det kändes som att man fick lära känna huvudpersonen i första boken lite bättre genom den kopplingen.

Precis som första boken handlar den här boken också om böcker, och ännu mer om skrivande - två saker jag älskar. Jag kan inte riktigt känna igen mig i huvudpersonens sätt att skriva och förstår inte hur han kan skriva så mycket på så kort tid, men jag kan känna igen mig i några av hans tankar om sitt skrivande.

Jag gillar huvudpersonen, även om han gör en del hemska saker, och tycker otroligt synd om honom. Allting går ju i princip dåligt för honom i livet. Min absoluta favoritkaraktär är nog hans assistent Isabella, för hon är lagom självsäker och inte alls så som andra tjejer i hans böcker. Hon var nog lite rebellisk för sin tid ;) Jag gillar också att läsa alla karaktärers konversationer med varandra, och särskilt Davids och Isabellas.

Slutet... Det är lite sorgligt, lite creepy och jag vet inte riktigt vad jag tycker om det (är det sorgligt eller lyckligt för huvudpersonen?) men något jag är helt säker på är att det passar perfekt in på boken. Det knyter ihop den perfekt, men lämnar några trådar lösa utan att det känns alltför hemskt (jag brukar verkligen avsky sådant), och det har precis samma känsla som resten av boken. Ett perfekt avslut på en mycket bra bok helt enkelt.

Jag rekommenderar verkligen den här serien till de som vill ha annorlunda och väldigt mystiska deckare! Det är bäst att läsa första boken först, man lägger märke till saker man inte skulle tänkt på annars i tvåan då, men tvåan är ändå hyfsat fristående. Absolut en favoritserie!

Minnesvärt citat:

"Alla pengar är smutsiga. Om de vore rena skulle ingen vilja ha dem."

"- Jag höjde rösten och hotade med att sätta henne i kloster.

- Ett säkert argument att tala en sjuttonåring till rätta med, sa jag."

"Tiden läker allt, tänkte jag, utom sanningen."

"- Det är ni som är författare. Det enda jag begär är att ni berättar sanningen.

- Jag vet inte vad sanningen är.

- Sanningen är det som gör ont."

Bokens första mening:

En författare glömmer aldrig första gången han tog emot pengar eller några lovord för en historia han skrivit.

Favoritkaraktär/er:

David och Isabella

Saker från boken som inspirerar mig:

• Hur allting hänger ihop i slutet!

• Hur berättelsen utvecklas så otroligt mycket men att det ändå känns så naturligt.

• Att den är spännande från första till sista sidan.