Bokrea & recensionsex

Jag har bara fyndat två böcker på bokrean hittills, och dessutom har jag redan läst båda två, men de är några av de bästa böckerna jag någonsin läst så självklart kunde jag inte låta bli att köpa dem när jag såg att de var på rea. Jag ska antagligen kolla efter något mer på rean ganska snart och har beställt en hel del böcker på adlibris som borde komma snart :) Sedan har jag fått en bok från Berghs förlag och tre e-böcker från B. Wahlströms (då de bara verkar skicka e-böcker som recensionsex numera).

Böckerna jag köpt är de två första i Vampire Academy-serien och boken jag fått från Berghs förlag är "Eleanor & Park" som jag hört otroligt mycket bra om och verkligen ser fram emot att läsa! Sedan har jag fått "Rör mig inte!", "Rädda mig inte" och "Blodsväktaren" som e-böcker från B. Wahlströms. Är inte särskilt förtjust i att läsa e-böcker men får väl prova i alla fall :)

Insurgent

Författare: Veronica Roth
Antal sidor: 382 st
Förlag: Modernista
Serie: Divergent 2
Utgiven år: 2012
Originalets titel: Insurgent
Genre: Dystopi, science fiction

För ett tag sedan fick jag "Insurgent" som recensionsex av Modernista, tack så jättemycket! Jag har redan läst och recenserat den engelska utgåvan, så tryck här för att få reda på handling och sådant.

Min första tanke när jag fick den här boken var att det skulle bli så himla kul att få läsa om Tris och de andra igen, men att det när jag läst ut den skulle bli ännu svårare att vänta tills "Allegiant" släpps. Och jag hade verkligen alldeles rätt.

Jag tycker väldigt mycket om översättningen - jag fick ungefär samma känsla när jag började läsa som när jag läste den på originalspråket, och även om den inte slår originalet (har aldrig varit med om att en översättning varit bättre faktiskt) så är den väldigt bra. Jag störde mig inte på något och ibland glömde jag till och med bort vilket språk jag läste på, då berättelsen var så himla fångande.

En annan bra sak med att läsa den på svenska var att man verkligen förstår allt, varenda litet ord, som står i boken. Trots att engelskan inte är krånglig i originalet så känns det ändå som man har lite mer grepp om berättelsen nu. Eller så var det bara för att jag läste om den - jag kanske skulle känt likadant om jag läst om den på engelska med, inte vet jag. Men som sagt gillar jag verkligen den svenska översättningen - det enda jag tänkte på var att "De Tappra" inte lät lika bra som Dauntless, och samma sak med alla andra falangers (factions) namn.

Man drogs in i boken lika mycket som första gången man läste den, och trots att man visste vad som skulle hända var det nästan lika spännande som när man inte hade en aning om vad som skulle hända. Jag håller fast vid att Tris, Tobias, Uriah och fler är några av de bästa karaktärerna någonsin, och jag håller också fast vid att Veronica Roth är en av de bästa författarna någonsin. Det är inte ofta man läser en sådan spännande, fartfylld, häftig och helt fantastisk bok som den här!

Khaled Hosseinis nya bok!

Förra veckan fick jag ett mail från bokförlaget Wahlström & Widstrand som undrade om jag skulle vilja läsa boken "Och bergen svarade" av Khaled Hosseini. Självklart svarade jag ja och idag landade den i min brevlåda! Har längtat så otroligt mycket enda sedan jag fick reda på att den här boken skulle släppas då jag älskar författarens andra böcker. Sedan måste jag säga att omslaget är underbart vackert också... Ser otroligt mycket fram emot att läsa den! Tack så mycket Wahlström & Widstrand! :D

En väldigt efterlängtad bok

Det är inte bara det att den är fortsättningen på en av de roligaste och bästa serierna någonsin - den handlar också om varulvar, vampyrer och nyckelpigor. Kan inte vänta tills jag får börja läsa den! Tack så mycket Styxx!

Hemligheternas rike

Författare: Kristin Cashore
Antal sidor: 619 st
Förlag: Semic (tack för boken!)
Serie: De utvalda 3
Utgiven år: 2012
Originalets titel: Bitterblue
Genre: Fantasy, livsöde, kärlek

(Spoilervarning om man inte läst "Tankeläsaren" och "Monstrets dotter"!)

Det är åtta år sedan kung Leck dog och Bitterblue blev drottning, men staden är ändå inte återställd från Lecks hemska lögner. Lecks påverkan lever kvar och Bitterblue kämpar med att få kungariket på fötter.
    Bitterblue känner sig fångad. När hon förstår hur lite hon egentligen vet om sin stad och sitt kungarike börjar hon smyga ut på nätterna. Ute i staden, förklädd i mörkret, vet ingen vem hon är. Hon hittar sagorummen, rum där sagor berättas av människor med berättandets gåva, och träffar två tjuvar som hon blir vän med - och särskilt en av dem blir väldigt viktig för henne.
    Men hur vet Bitterblue vem hon kan lita på? När hon väl börjar fundera märker hon hur mycket det egentligen är som inte står rätt till, och nyckeln till sanningen visar sig vara närmare än hon tror...
____________________________________________________________________

Nu har jag alltså läst den - årets mest efterlängtade bok enligt mig. Förväntningarna var verkligen skyhöga och jag var rädd att boken inte skulle nå upp till dem - men den överträffade dem faktiskt.

Först och främst älskar jag Bitterblue som karaktär. Jag tyckte väldigt mycket om henne redan i "Tankeläsaren", och i den här boken växte hon ännu mer i mina ögon. Jag är verkligen imponerad av att författaren lyckades få läsaren att känna igen Bitterblue, trots att det gått åtta år, och märka att hon utvecklats och blivit äldre. Hon känns väldigt verklighetstrogen - hennes känslor känns så äkta och hon är inte perfekt, utan gör misstag ibland. Det är en av de största anledningarna till att jag tycker så mycket om henne. Dessutom kan jag relatera till henne, hon är stark och självständig samtidigt som hon är känslosam och man märker verkligen hur hon gör sitt bästa för att göra "rätt" och få kungariket att hålla ihop och fungera.

Man får också möta en del nya karaktärer, som Saf, Teddy, Malden, Fox, Thiel... Det finns många, jag kan inte räkna upp allihop. Min absoluta favorit av de nya var Saf - han var verkligen en intressant, snäll, omtänksam, sur och fantastisk tjuv! Han kändes precis som Bitterblue väldigt verklig, och hade både positiva och negativa sidor som tillsammans blev helt underbara. Teddy tyckte jag också väldigt mycket om, han var så snäll och jag älskade att han gillade böcker, läsande och skrivande. Fox var verkligen en sådan där karaktär man aldrig visste var man hade, och jag tyckte så himla synd om Thiel och Bitterblues andra rådgivare trots det som hände!

Men de allra bästa karaktärerna var definitivt de från de två första böckerna. Jag blev så otroligt glad när Po och Katsa kom - jag tror jag saknade dem mer än Bitterblue. De var fortfarande sina gamla underbara jag och jag älskade att läsa om deras bråk och kärlek. Jag kunde inte heller låta bli att vilja läsa berättelsen ur Katsas perspektiv, för jag älskar hennes berättarröst och en del händelser skulle jag helt enkelt vilja läsa om, och inte bara höra återberättade från Katsa. Jag tyckte också mycket mer om Giddon i den här boken, för ur Bitterblues perspektiv är han en vän - men ur Katsas perspektiv var han jobbig och irriterande. Raffin växte också otroligt mycket i mina ögon, och nu när man fick veta mer om honom "klarnade" bilden av honom lite och jag tyckte verkligen synd om honom samtidigt som jag var glad för hans skull. Det var också kul att lära känna Bann liter mer, jag tycker ännu mer om honom med! Sedan var det underbart att få träffa Flamma igen, och få veta hur det gick för henne och Brigan.

Till själva handlingen då. Jag vet inte ens vad jag ska säga. Jag älskar att läsa om Bitterblue och om hur hon kämpar med att få kungariket på fötter. Det känns så verkligt, så äkta, och själva mysteriet löstes på ett så... naturligt sätt, på något vis. Det gick inte för fort i slutet och alla ledtrådar kom fram på ett så bra sätt. Det var intressant hela tiden och jag var fast från första sidan. Slutet överraskade mig verkligen, det var inte det minsta förutsägbart! Men när man väl fick veta hur allt hängde ihop förstod man inte hur man kunnat missa det förut - det var så otroligt klurigt tänkt av författaren och allt stämde perfekt.

Språket är, precis som i de två första böckerna, otroligt bra. Det flyter på och passar perfekt in på berättelsen, och när man läser tänker man kanske inte så mycket på det men när man väl tänker efter förstår man hur fint och poetiskt det är. Boken är också full av bra, tänkvärda och roliga citat.

Det finns knappt ord för hur många känslor den här boken gav mig. När jag läste var jag så där otroligt glad så jag bara ville hoppa och skrika eller något, så förkrossad att jag inte visste vad jag skulle ta mig till, så överraskad så jag knappt kunde fortsätta läsa, så spänd att sidorna bara flög fram... Det är helt otroligt vad berörd jag blev av den här boken. Och när den tog slut blev jag verkligen förkrossad... Den hade väldigt gärna fått vara typ sådär 700 sidor till eller något, för jag skulle inte säga nej till att få stanna i Kristin Cashores underbara värld och umgås med hennes underbara karaktärer även om ingenting "stort" skulle hända.

Jag var verkligen nyfiken på hur författaren skulle lyckas knyta ihop bok ett och två, och hon gjorde det bättre än jag hade hoppats. Sättet hon gjorde det på var verkligen perfekt - självklart var det så det skulle hända! Skulle verkligen velat läsa mer om det, men man kan ju inte få allt - och det var ju Bitterblue man följde. Men hjälp mig, snälla. Slutet. Jag vill veta mer! Hur gick det för Raffin och Bann? Och för Saf? För Po och Skye? Jag kollade genast upp om det här verkligen var sista boken, och jag läste att det finns en stor chans att vi kommer återse Kristin Cashores karaktärer och värld någon gång - men inte i hennes nästa bok. Jag hoppas att hon ångrar sig och bestämmer sig för att släppa typ fjorton böcker till i serien imorgon, för seriöst - jag måste få veta hur det går. Om man bortser från att jag vill veta mer tycker jag väldigt mycket om slutet, för det är så fint och lite vemodigt - som hela boken.

Nu har nog de flesta förstått vad jag tycker om den här boken, men ifall någon skulle missat den så älskar jag den. Den slog alla mina förväntningar och var alldeles, alldeles underbar. Den är definitivt den bästa boken jag läst i år, och då har jag ändå läst böcker som "Morgon i Jenin" och "Divergent". Så - om du läst de två första böckerna i serien, tveka inte med att läsa denna! Den är så otroligt bra och jag har definitivt inte gjort boken rättvisa i min recension. <3

Minnesvärt citat:

"Min rådgivare tycker att vi ska gifta oss", sa Bitterblue retsamt.

Po skrattade högt. "Jag ser fram emot att förklara det för Katsa."

"De brottades fortfarande, skrattade och skrek medan Bitterblue och Giddon tittade på, när en stram liten hovmarskalk marscherade fram till drottningen och sa: "God dag, ers nåd. Lady Katsa av Middlunds har anlänt till hovet, ers nåd."

Bitterblue höjde ena ögonbrynet. "Det menar du inte?"

"Katsa och Po försökte dränka varandra och hade kolossalt roligt, att döma av deras högljudda skratt."

"Va!" utbrast Katsa. "Jag tror inte mina öron! Tror ni era öron? Jag tror inte mina öron!"

"Vi kan konstatera att Katsa inte tror sina öron", sa Raffin."

"Det gjorde jag aldrig, mamma, tänkte hon och lakanen dränktes av tårar. Jag följde aldrig med honom. Jag höll mitt löfte. Men du dog i alla fall."

"Men det är så minnet fungerar", sa Bitterblue lågt. "Saker försvinner utan tillåtelse och kommer tillbaka utan tillåtelse."

Teddy flinade. "Sanningar är farliga", sa han.

"Varför skriver du dem då i en bok?"

"För att fånga dem mellan bladen", svarade han, "och stänga in dem innan de försvinner.

"Om de är farliga, varför inte låta dem försvinna?"

"För att när sanningar försvinner lämnar de tomrum efter sig, och det är också farligt."

"Tror du att man måste kunna känna rädsla för att ha ett samvete?"

"Jag skulle aldrig knuffa en sjuttiosex år gammal man nerför en trappa", fnös Katsa förnärmat.

"Då har jag väl det att se fram emot", sa Po. "En vacker dag."

Bokens första mening:

Det måste göra ont när han tar tag i mammas arm och rycker henne mot väggbonaden.

Favoritkaraktär/er:

Katsa, Po, Bitterblue, Saf, Raffin, Bann, Flamma och Giddon

Saker från boken som inspirerar mig:

• De underbara karaktärerna!

• Att den är spännande från första sidan och aldrig blir långtråkig.

• Hur de två första böckerna knöts ihop!

• Det fina språket och alla fantastiska citat.

• Allting...

Berättelser från Engelsfors

Författare: Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren
Illustratörer: Kim W. Andersson, Karl Johnsson & Lina Neidestam
Antal sidor: 112 st
Förlag: Rabén & Sjögren (tack för boken!)
Serie: Engelsfors-trilogin 2.5
Utgiven år: 2013
Originalets titel: Berättelser från Engelsfors
Genre: Fantasy, seriealbum

Välkommen, kära kund! Välkommen till kristallgrottan! Stig på och... Jaha, det är bara du. Var har du dom andra juniorhäxorna då? Ska du bara stå där och glo eller ska du ha något? Jag har slut på ektoplasma, så det kan du se dig i månen efter. Va? En spådom?

Måna Månstråle har åtta spådomar, både om det förflutna och framtiden. I hennes spådomar får man möta De Utvalda både före "Cirkeln" och efter "Eld", man får ta del av Adrianas tragiska historia och får se vad det var som drev Olivia att göra det hon gjorde.
_______________________________________________________________________

Jag fick den här boken som recensionsex igår och läste ut den samma dag. Jag hade verkligen saknat Mats och Saras värld och karaktärer, och nu längtar jag ännu mer tills "Nyckeln" släpps!

Jag tycker verkligen om de åtta berättelserna! De om De Utvalda berättar lite mer om deras liv eller ger ledtrådar till vad som ska hända i "Nyckeln" och det gör att jag saknar karaktärerna, tycker mer om dem och längtar efter att få läsa den tredje delen i serien. De om Adriana och Olivia förklarar verkligen saker väldigt bra och ger en en bättre inblick i deras berättelser! Jag tycker också mycket om sättet boken är skriven på, det fångar en direkt. Det enda negativa med berättelserna är att de är lite korta - boken är bara strax över hundra sidor lång och det gör att varje berättelse inte blir särskilt lång. Jag skulle gärna vilja läsa mer om karaktärerna!

Sedan är jag tyvärr inte så förtjust i tecknarstilen. Jag hörde en gång om att utländska personer tycker den svenska ungdomslitteraturen är väldigt deppig, och det passar verkligen in på den här boken. Färgerna är så himla dystra. Visst, tecknarna är verkligen duktiga, men det är absolut inte min stil. Jag föredrar Shaun Tan eller Miyazaki när det gäller teckning. Nej, tyvärr fångar tecknarstilen mig inte över huvud taget. Miljöerna funkar, de är helt okej, men tycker verkligen inte karaktärerna är särskilt fina. Eftersom Sara och Mats beskrivit karaktärerna så himla bra i "Cirkeln" och "Eld" blir det alltid lika jobbigt att se dem på bild - för inte en enda karaktär är lik sig själv som jag tänkt mig dem . Jag hoppas jag kommer se karaktärerna som jag tänkt mig dem och inte som de är tecknade när jag läser "Nyckeln"...

På Goodreads gav jag den här boken tre av fem stjärnor, för jag tyckte väldigt mycket om berättelserna och sättet den var skriven på men gillade inte tecknarstilen så mycket (till skillnad från typ alla andra, haha). Som sagt är tecknarna duktiga men det är inte riktigt min stil. Allt kan ju inte passa alla ;) Jag skulle rekommendera den här boken till de som läst "Cirkeln" och "Eld" som inte orkar vänta enda tills "Nyckeln" kommer ut! Det orkar i alla fall inte jag, måste ha den typ igår. Den här boken lyckades verkligen göra mig sugen på att läsa ännu mer om Engelsfors!

Minnesvärt citat:

Hittade inget, lite svårt att göra det i ett seriealbum ;)

Bokens första mening:

Välkommen, kära kund! 

Favoritkaraktär/er:

Minoo, Linnea, Vanessa och Rebecka

Saker från boken som inspirerar mig:

• Sättet den är berättad på.

• Karaktärerna!

Nu är den alltså här

Ja. Årets för mig mest efterlängtade bok landade i min brevlåda i går. Några har kanske redan gissat vilken bok det är, men för de som inte gjort det så är det ingen annan än "Hemligheternas rike" av Kristin Cashore! 

Alltså - ser ni hur fin den är? Det syns kanske inte jättetydligt på bilden men när man vinklar den på ett speciellt sätt ser man att både fram och bak-sidan pryds av olika symboler. Och framsidan - herregud, jag älskar framsidorna till alla böcker i den här trilogin. Bara färgen är ju jättesnygg. Men det allra bästa med den är nog att den är tjock - över 600 sidor, vilket betyder att det finns mycket att läsa!

Jag kan knappt bärga mig tills jag får träffa alla underbara karaktärer igen. Jag vågar knappt börja läsa... 

Eftersom de två första delarna i "De utvalda"-trilogin är några av mina absoluta favoritböcker kunde jag inte låta bli att läsa om dem innan jag börjar på den här. Så jag tänkte bara skriva lite kort om de två böckerna här nedanför eftersom jag redan recenserat dem - lite nya saker jag kom att tänka på när jag läste, till exempel.

"Tankeläsaren" förvånar mig varenda gång jag läser den - och ja, jag har läst den rätt många gånger nu. Den fångar en från första sidan och det är omöjligt att sluta läsa. Karaktärerna är alldeles underbara och världen är verkligen alldeles fantastiskt beskriven. Jag blir nästan rädd när jag tänker på hur otroligt bra jag kan se alla karaktärer och platser i huvudet. Världen är otroligt bra uppbyggd, och jag älskar idén med särlingar!

    Till skillnad från många andra tycker jag otroligt mycket om Katsa. Till exempel: varför startar hon rådet, varför vill hon säga emot sin farbror, varför älskar hon Raffin och varför blir hon kär i Po om hon inte har några känslor? Hmm, har aldrig förstått varför hon beskrivs som känslolös ;) Och Po är ju verkligen underbar, och samma sak med Raffin och Bitterblue. 

    Jag tröttnar verkligen aldrig på den här berättelsen. Den fångar mig varenda gång, och jag skrattar alltid åt alla bra citat och kommentarer trots att jag kan dem utantill. Världen är underbar, beskrivningarna är underbara, språket är underbart och karaktärerna är underbara. Det finns inget annat sätt att beskriva den här boken på än underbar. <3

 När jag läste om "Monstrets dotter" förstod jag hur bra den egentligen är. Första gången jag läste tog jag bara in boken, men den här gången fokuserade jag mer på detaljerna - och det fick mig att tycka ännu mer om den. Idén med monster är lika bra som den med särlingar, och jag blir lika imponerad av karaktärerna, språket och beskrivningarna som i ettan.
    Det som jag upptäckte först den här gången var hur den här boken verkligen lyckas överraska mig - trots att jag läst den förut. Den är verkligen genomtänkt och alla bitar faller på plats i slutet - och innan dess har man suttit på nålar för att få veta hur det ska gå. Man förväntar sig inte att saker ska hända, men när de väl händer förstår man inte hur man kunde tvivla på att det skulle hända förut.
    Jag gillar verkligen Flamma, och hennes relation till sin far är verkligen hur intressant som helst. Andra karaktärer jag tycker om är Brigan, Mila, Musa, Hanna och Lillen förstås.
    Den här boken innehåller inte lika mycket action som den första, men istället innehåller den mer politik och enligt mig är det lika intressant och spännande. Kristin Cashore är verkligen en otrolig författare, kan knappt vänta tills jag får se hur hon väver ihop de här två berättelserna i trean!

Så. Nu ska jag alltså börja läsa "Hemligheternas rike". Jag kan inte låta bli att ha höga förväntningar, tyvärr, och hoppas verkligen att den lever upp till dem!

Noras val

Författare: Becca Fitzpatrick
Antal sidor: 316 st
Förlag: B. Wahlströms (tack för boken!)
Serie: Ängel 3
Utgiven år: 2011
Originalets titel: Silence
Genre: Fantasy, kärlek

(Spoilervarning för de som inte läst "Fallen ängel" och "Förlorad ängel"!)

Nora vaknar upp på en kyrkogård och har ingen aning om vad hon gör där eller hur hon kom dit. Det visar sig att hon varit försvunnen i elva veckor - och hon minns ingenting av det. Faktiskt minns hon ingenting av de senaste tre månaderna.
    Men hon minns något - något som hon vet är viktigt för henne, men hon kan inte sätta fingret på vad det är. Dessutom hallucinerar hon och ser saker som inte är verkliga.
    Men vad är det hennes vänner och familj döljer för henne? Vad var det som hände de där tre månaderna som de inte berättar om?
    När Nora söker efter svar stöter hon på en man som är farligare än hon kan tänka sig - och han gör så att hon ställs inför val hon aldrig trodde hon ens skulle behöva fundera över.
_______________________________________________________________________

Så, jag var kanske inte hur sugen som helst på att läsa den här boken då jag inte gillade tvåan så värst mycket. Men jag gillar inte att ha recensionsex stående i hyllan, så jag tog med den ner igår och bestämde mig för att läsa ut den under dagen så jag skulle kunna ta med mig en annan bok till engelskalektionen nästa dag (jag tycker inte om att läsa flera böcker samtidigt). Men jag hade verkligen ingen lust - jag undvek den hela dagen och läste till och med något kapitel i "Bloodlines" som stod näst på tur i hyllan och som jag verkligen var sugen på att läsa. Men så, på kvällen, bestämde jag mig för att ge den en chans. Och även om jag inte är så förtjust i författarens böcker fastnar jag efter bara några sidor och det måste jag ge henne ett plus för. Och som ni antagligen förstått är boken väldigt snabbläst, för jag läste ut den redan samma kväll som jag började på den.

Jag hade definitivt inga förväntningar och kanske var det det som gjorde att jag tyckte mer om den än den förra. Men jag tror att det beror mer på att Nora genomgår en liten karaktärsutveckling i den här boken. Eller jag kanske borde skriva liten - för stor är den inte. Om man tar Tris från Divergent's fina karaktärsutveckling och delar den med tio tusen får ni fram hur liten den är, men den finns i alla fall och det är jag glad för! I början av boken är Nora så otroligt självisk att jag inte trodde jag läst rätt. Jag trodde faktiskt inte att hon var riktigt så patetisk, men det var hon tydligen. Men hon blir bättre, även om det inte är mycket. Jag stör mig inte riktigt lika mycket på henne i mitten av boken, men sedan i slutet gör hon en sak jag tycker är fruktansvärt hemsk. Så, ja, hennes karaktärsutveckling går kanske lite upp och ner. Men i alla fall - överlag är hon mycket bättre än i tvåan, även om jag inte gillar henne. (Citatet nedan visar hur självisk hon är, men jag gillar det ändå av någon anledning.) Patch är också bättre, mer mänsklig och mer intressant. Men fortfarande inte lika intressant som jag tyckte han var när jag läste ettan.

Men en sak som inte är så positiv var att när jag skulle skriva ner handlingen på boken kom jag verkligen inte ihåg vad den handlade om - och ändå var det bara ett dygn sedan jag läste den. Bra böcker som Harry Potter-serien kan jag nästan utantill så jag vet inte vad det säger om den här boken att jag redan glömt handlingen, haha.

Har inte så mycket mer att säga om boken faktiskt - men jag kan sammanfatta recensionen med att säga att den här boken i alla fall var mycket bättre än sin föregångare, även om jag kanske inte direkt älskar den!

Minnesvärt citat:

"Jag kastade mig in i bilen och undrade hur jag någonsin kunnat tro att jag bara kunde dansa in i mitt liv igen och fortsätta där allt hade slutat.

För det var just det. Ingenting hade slutat.

Allt hade fortsatt utan mig."

Bokens första mening:

Den eleganta svarta Audin bromsade in på parkeringsplatsen vid kyrkogården, men ingen av de tre männen i bilen hade för avsikt att betyga de döda sin vördnad.

Favoritkaraktär/er:

Vee

Saker från boken som inspirerar mig:

• Att den är svår att sluta läsa i!

Äntligen!

Har längtat efter att läsa "Korsad" sedan jag läste "Matchad" för ungefär ett år sedan och tyckte väldigt mycket om den! Gillade det lugna tempot till skillnad från endel som tyckte den var seg, den var liksom... mysig på ett annorlunda sätt. Så snacka om att jag blev förvånad när den låg i brevlådan idag och jag bad om den som recensionsex i fredags! Tack så mycket Rabén & Sjögren!

Just nu läser jag "Bloodlines" av Richelle Mead, som jag längtat så otroligt länge efter att få göra. Läste några sidor igår och tror verkligen inte jag kommer bli besviken :D

Jag, En

Författare: David Levithan
Antal sidor: 336
Förlag: X Publishing (tusen tack för boken!)
Serie: -
Utgiven år: 2012
Originalets titel: Every Day
Genre: Kärlek

Varje dag en ny kropp

Varje dag ett nytt liv

varje dag kär i samma tjej

Tänk att vakna upp i någon annans kropp varenda dag.

    Så har En det. Varje dag vaknar En upp i någon annans kropp, lånar någons liv för en dag. För det mesta gör En det så prydligt och försiktigt som möjligt - tar kontakt med personens minne så En vet hur personen uppför sig, var dess saker finns, vad den ska göra under dagen och allt annat En behöver veta och gör det till en enkel dag utan att förstöra för någon.

    Men en dag vaknar han upp i sextonåriga Justins kropp och lär känna hans flickvän Rihannon. Och då är En bara sig själv. 

    Men det får konsekvenser ingen av dem kunnat vänta sig - och kan kärleken verkligen övervinna allt?

_______________________________________________________________________

(Först, omslaget. Det är verkligen otroligt snyggt. Jag älskar danska band, ryggen böjs inte så lätt, och jag älskar hur omslaget är likadant i ryggen som på fram och bak-sidan. Och bilden är otroligt snygg, älskar hur den passar in på berättelsen på sitt egna sätt!)

Jag hade rätt höga förväntningar på den här boken då jag älskar David Levithan's böcker, och den gjorde mig verkligen inte besviken. Den liknar ingen av hans andra böcker (av de jag läst i alla fall), och ingen annan bok jag läst heller. Idén är verkligen originell och kanske är det det jag gillar så mycket. Idén med att man vaknar upp i andra personers kroppar varje dag är så otroligt bra. Jag älskar att man får lära känna andra personer genom En, och en av sakerna som gör att man vill läsa vidare är att man vill veta vem En ska bli nästa gång. David Levithan har dessutom beskrivit det på ett sätt så man inte tvivlar en sekund på att det är sant när man läser. En's berättelse är dessutom så otroligt fin och sorglig, för jag kan verkligen förstå hur hemskt det måste vara att inte ha någon egen kropp eller familj utan bara få låna andras.

Trots att det är kärlek vid första ögonkastet känns det trovärdigt, för eftersom En inte är en vanlig människa känns det annorlunda på något sätt. Även om En varken är kille eller tjej känns En mest som en kille enligt mig, kanske för att jag känner igen författarens skrivsätt och han brukar skriva om killar. Skrivsättet, ja. Jag älskar språket. Det är alldeles lagom poetiskt och något av det allra bästa med boken.

Slutet var verkligen sorgligt, men jag (som brukar avsky sorgliga slut) gillar det verkligen. Det passade in på den sorgliga tonen i boken och kändes verkligen helt rätt. Hela boken kändes rätt, på något vis, för den fångade mig direkt och jag kunde inte släppa den. Jag älskar konceptet med att En byter kropp men fortfarande är sig själv innerst inne, och det är en väldigt djup idé när man tänker efter. Boken är så mycket mer än en vanlig kärlekshistoria - visst, det är en kärleksberättelse, men den innehåller så mycket mer.

När jag tänker på boken nu i efterhand skulle jag nog beskriva den som fin. Jag kan inte komma på en enda sak att klaga på. Den är verkligen otroligt bra och jag rekommenderar den till alla!

Minnesvärt citat:

"Det kommer alltid finnas fler frågor. 

Det enda sättet att överleva är att släppa några av dem."

Bokens första mening:

Jag vaknar.

Favoritkaraktär/er:

En

Saker från boken som inspirerar mig:

• Att En vaknar upp i olika kroppar varje dag och lånar andra människors liv.

• Att den är så originell, den liknar ingen annan kärleksberättelse jag någonsin läst!

Beautiful Creatures

Författare: Kami Garcia & Margaret Stohl
Antal sidor: 517 st
Förlag: Semic (tack för boken!)
Serie: Caster Chronicles 1
Utgiven år: 2009
Originalets titel: Beautiful Creatures
Genre: Fantasy, kärlek

Ethan bor i den lilla staden Gatlin. Där händer det aldrig något spännande - ingen förändras. Särskilt inte Ethans pappa som stängt in sig på sitt kontor sedan Ethans mamma dog i en bilolycka.
    Men så kommer det en ny tjej till staden, Lena. Det slår gnistor mellan henne och Ethan direkt. Men det är något annorlunda med Lena - inte bara det att hon klär sig annorlunda och har ett halsband med massa konstiga berlocker som liknar skräp runt halsen - hon är också Macon Ravenwoods systerdotter. Ingen har någonsin sett Macon Ravenwood och det gör inte att Lena blir populär, direkt. När sedan ett fönster går sönder tror alla att det på något sätt var hennes fel och hon blir rentav utstött.
    Men Ethan kan inte låta bli att tänka på henne - han har nämligen sett henne förut. I sina drömmar. Och en okänd magisk värld väntar på att slå klorna i Lena, och hennes kärlek till Ethan får inte fortsätta. Men han tänker hålla fast vid henne till varje pris - även om deras tid kanske håller på att rinna ut...
_________________________________________________________________

Jag hade väldigt höga förväntningar på den här boken, och jag kan glatt meddela att jag tycker mycket om den! Den är spännande, intressant och lite annorlunda, eller snarare inte som alla andra böcker i den här genren.

Jag gillar karaktärerna. Både Lena och Ethan är väldigt bra karaktärer. Trots att boken är skriven av tjejer så märks det tydligt att han är en kille - hans berättarröst är killig, liksom. Han är också rätt rolig så det är jättekul att läsa ur hans perspektiv. Man får bara läsa ur Lenas perspektiv i ungefär ett kapitel men det gillar jag också, vill läsa mer från hennes sida för att lära känna henne ännu bättre! Men mina absoluta favoritkaraktärer var absolut Macon Ravenwood och hans hund Boo. De var mystiska och intressanta, sådana man verkligen ville veta mer om (och jag är väldigt svag för hundar). Min favoritdel i boken var definitivt när de var på ett slags "förhör" (läs boken så förstår ni vad jag menar) och han var med, det var den absolut bästa och roligaste delen!

Jag gillar att det för en gångs skull inte är killen som är den mystiska och övernaturliga. Det är kanske det jag gillar allra mest med boken, när jag tänker efter. Jag älskar att det för en gångs skull är tjejen som är den övernaturliga och den med magiska krafter. Det är det som gör boken så pass speciell som den är - hade det varit ombytta roller mellan Lena och Ethan hade den inte varit alls lika bra!

Jag gillar staden boken utspelar sig i, även om jag definitivt inte skulle vilja bo där! Jag tycker om att läsa om hur de känt varandra hela tiden men hur en händelse nystar upp flera hemligheter. Plötsligt är inte Gatlin det det alltid varit i Ethans värld, och jag älskar att det känns så himla tydligt hur han reagerar och tänker över det. Varenda liten karaktär har en genomtänkt historia.

Om jag ska klaga på något är det nog att jag skulle vilja få reda på lite mer om magin. Den hann inte riktigt bli trovärdig i mina ögon. Hoppas man får reda på mer om den i fortsättningarna (som jag längtar efter att läsa)!

"Beautiful Creatures" är en bok jag verkligen rekommenderar. Den är väldigt spännande och dessutom är texten stor så den går snabbt att läsa! :)

Minnesvärt citat:

"Jag var sexton år gammal, jag höll på att förälska mig i en flicka som inte ens fanns på riktigt och jag var långsamt på väg att förlora förståndet."

Och sedan sången som finns med på olika ställen i boken och passar så bra in i berättelsen, men man får läsa boken om man vill läsa den!

Bokens första mening:

Det fanns bara två sorters människor i vår stad.

Favoritkaraktär/er:

Macon Ravenwood och Boo

Saker från boken som inspirerar mig:

• Att det för en gångs skull är tjejen som är övernaturlig, det gör att boken sticker ut ur mängden och blir mer intressant!

• Att den är riktigt rolig och svår att släppa!

Lite bok-uppdatering

Jag, en av David Levithan landade i brevlådan igår. Den har inte bara en av världens snyggaste framsidor - den verkar dessutom hur bra som helst! Tack X-Publishing för recensionsexet!

Raven Queen av Pauline Francis lånade jag på skolbiblioteket. Jag vet inte alls om den är bra, men den har i alla fall okej betyg på Goodreads ;) Har läst ungefär femtio sidor i den och hittills verkar den rätt bra, och väldigt snabbläst!

Beautiful Creatures av Kami Garcia och Margaret Stohl läste jag ut i förrgår, recension på den kommer!

Ännu fler recensionsex

Har velat läsa alla väldigt länge, tack så mycket B. Wahlströms ! :D

Recensionsex!

Idag fick jag ett recensionsex på en bok jag verkligen velat läsa jättelänge, nämligen "Beautiful Creatures"! Tusen tack Semic! Den verkar så otroligt bra och jag har i princip bara hört gott om den. Dessutom är omslaget och hela boken så fin så man kan sitta och titta på det hur länge som helst utan att tröttna. Omslagsbilden är så otroligt fin, jag älskar den lila färgen (som dock är mörkare i verkligheten - jag tog den ena bilden från förlaget då det var omöjligt att fånga boken på bild i det här ljuset) och typsnittet. Bokens textstorlek är perfekt och jag längtar så otroligt mycket efter att läsa den!

Den här bilden har jag däremot tagit själv, och man kan se lite i alla fall ;) Tänkte bara säga att jag trodde boken skulle vara mycket tjockare, hade nämligen hört att den skulle vara en tegelsten. Det kanske är jag som är konstig men jag tycker inte att 516 sidor är sådär jättetjockt när sidorna är tunna och texten är stor ;) Men åh... Ser ni hur snygg ryggen är? <3

Ännu ett recensionsex

Igår fick jag det andra recensionsexemplaret jag skulle få från B. Wahlströms, nämligen "Dödsritten" av Maggie Stiefvater. Är så otroligt sugen på att läsa den - det är ju Stiefvater, och handlingen låter alldeles underbar! Lite fantasy, och det verkar inte vara vanlig fantasy utan mer originellt, och lite kärlek. Kan knappt bärga mig tills jag får läsa den... :D

Recensionsexemplar!

Den här boken fick jag hem från B. Wahlströms idag, tack så mycket! :D Har hört jättemycket bra om den och vill verkligen läsa den och se om den är så bra som de flesta säger. Sedan ska jag få en till bok från samma förlag snart, och den är jag till och med ännu mer sugen på att läsa... :)

Recensionsex

I går fick jag mitt första recensionsex som ett förlag mailat och frågat om jag ville ha! Jag fick den här boken:

Har inte hört något om den förut men nu när jag har läst om den så kan jag säga att den verkar väldigt bra! Tack så mycket Mimer förlag!

Inte så lite coolt

Nej, det är verkligen inte lite coolt - idag har jag nämligen fått mitt första recensionsex jag inte har frågat efter. Och att det är en bok jag längtat väldigt mycket efter att läsa gör det inte direkt sämre - det är nämligen "Chanslös" av Gail Carriger, och den har inte ens kommit ut än! Är så glad just nu! :D

Trevlig överraskning

När jag kom hem från skolan för en och en halv timme sedan väntade en väldigt trevlig överraskning på mig: 

Ett recensionsex från Rabén & Sjögren! Den här boken har jag velat läsa hur länge som helst och den verkar bättre för varje gång jag läser om den. Kommer garanterat läsas snart! :)

Demonprinsessan

Författare: Peter Bergting
Antal sidor: 313 st
Förlag: Semic (tusen tack för boken!)
Serie: Legenden om Morwhayle 2
Utgiven år: 2012
Originalets titel: Demonprinsessan
Genre: Fantasy

(Spoilervarning om man inte läst "Häxmästaren"!)


Malda har rest in i framtiden och sett Morwhayle lagt i ruiner, och hon har en vecka på sig att stoppa det. Men hon kan inte göra det ensam - hon måste vinna Arteils förtroende, för han är den enda hon litar på.
    Trots att Malda är en skicklig magiker krävs det fler för att stoppa Morwhayles undergång, men hur ska hon lyckas få hjälp av de som vill spärra in henne på mentalsjukhus?
    Och vem är draken som har blivit tillfångatagen?
__________________________________________________________________________

Jag tyckte mer om den här boken än den fösta! Inte för att jag inte gillade den första, det gjorde jag, men den här var ännu bättre.

Den är riktigt spännande och svår att lägga ifrån sig. Jag vet fortfarande inte riktigt var jag har Malda, och det är en av de sakerna jag gillar allra mest med serien! Hon är den intressantaste karaktären enligt mig. Karaktärerna tycker jag författaren har lyckats väldigt bra med, för de är verkligen inte förutsägbara och det finns fler än Malda som jag inte vet vad jag tycker om - är de snälla eller inte snälla, och vad räknas egentligen som "snällt"? Mysteriet med draken är en annan sak som gör boken spännande.

Den förra boken hade jag lite svårt för att se miljön i. Jag kunde inte riktigt se den framför mig. Men i den här boken kunde jag det! Det är kanske inte den mest intressanta fantasyvärld jag läst om, men intressant är den. Författaren har verkligen bra fantasi som har lyckats komma på allt!

Jag gillade verkligen den här boken och ser fram emot att få läsa trean, för slutet var otroligt spännande!

Minnesvärt citat:

Jag hittade inget speciellt.

Bokens första mening:

Det låg ett onaturligt ljus över heden, ett blekt, grågrönt sken som tog bort alla färger och gav landskapet en ny, sjuklig nyans.

Favoritkaraktär/er:

Malda

Saker från boken som inspirerar mig:

• De mystiska karaktärerna, att man inte riktigt vet vad man tycker om dem.