Catching Fire

Jag har ju redan skrivit lite om Catching Fire här, men jag har fortfarande inte skrivit någon ordentlig recension. Så här kommer en lite utförligare beskrivning av vad jag tyckte om filmen (skriven när jag lugnat ner mig och inte riktigt var lika trött)!

Jag hade helt enkelt tänkt skriva ner de mest minnesvärda sakerna med filmen, för att det här inlägget inte ska bli alltför långt. 

• Början är väldigt lik boken och helt perfekt. Det var som en snabbare version av boken, allt det viktiga var med. Bonnie och Twill var inte med, och inte heller att Katniss ramlade ner från trädet när de satt på strömmen i stängslet igen, men det gjorde egentligen inte så mycket. Jag reagerade verkligen på att det var likt boken i början, och det var verkligen bra.

• The Victory tour… Herregud. Så himla bra. Scenen när Katniss och Peeta var i distrikt 11 var helt perfekt och så otroligt sorglig. 

• Haymitch var verkligen rolig i filmen! Hela filmen var rolig, och de hade verkligen blandat humorn och de seriösa och tänkvärda delarna perfekt. Det fanns flera ställen när hela biosalongen skrattade högt, som när Haymitch, Peeta, Katniss och Johanna åkte i hissen eller Haymitch sa något roligt, men det fanns lika många ställen där i alla fall många satt som på nålar.

• Atlas! De spelade Atlas i slutet och dessutom var det med lite piano från den i mitten. 

• Finnick! Åh, vad jag hade längtat efter att äntligen få se honom "på riktigt". Först tyckte jag verkligen inte att Sam Claflin såg ut som jag hade tänkt mig Finnick, och nej, det gjorde han kanske inte heller - men han gjorde ändå ett otroligt bra jobb och Finnick i filmen var helt perfekt. Alla Finnick-scener var nog nästan mina favoritscener, hehe. Hans relation till Mags, när hon dog, hans intervju, inne på arenan… 

• Johanna Mason. Åh, vad bra hon var. Tycker faktiskt mer om henne i filmen än i boken - hon kändes inte riktigt lika taskig mot Katniss i filmen och det märktes verkligen hur arg hon var på president Snow. Älskade scenerna med hennes intervju och inne på arenan. Make him pay for it.

• Arenan var så himla bra gjord. Såg ut nästan precis som jag hade tänkt mig den, bara att det borde vara mycket mer sand och mer strand. 

• Kaoset i slutet när Katniss klippte av tråden. Remember who the real enemy is… Allting var så bra gjort och man fick precis samma känsla som när man läste det i boken. Så himla maffigt att se det på film.

• Slutet. Kunde verkligen inte tänkt mig ett bättre slut. Katniss blick sa verkligen allt.

Överlag är Catching Fire en av de absolut bästa filmerna jag sett. Jag älskade hela filmen och det är den kanske allra bästa filmen som gjorts på en bok någonsin. De hade med det viktigaste, den var otroligt bra gjord, man fick samma känsla som när man läst boken och skådespelarna var fantastiska. Jag kan bara komma på två saker jag skulle vilja ändra på - jag skulle verkligen velat se när Haymitch var med i spelen, som Katniss och Peeta tittar på innan de ska vara med igen, och i slutet borde Gale bara sagt There is no district 12 innan man fick se Katniss blick. Det var det enda jag kunde komma på som de skulle haft med/tagit bort.

    Var inte rädd för att se den här filmen, för den är helt obeskrivligt bra!

Borttappad

Författare: Shaun Tan
Antal sidor: 36 st
Förlag: Kabusa böcker
Serie: -
Utgiven år: 2000
Originalets titel: The Lost Thing
Genre: Livsöde, bilderbok

Den här boken handlar om en kille som hittar en röd varelse på stranden som helt enkelt ser borttappad ut. Han kan inte lämna den där, så han tar med sig den hem i hopp om att hitta ett nytt hem till den - men det är svårt i en värld där alla har viktigare saker för sig.

Shaun Tan är verkligen en av mina absoluta favoritförfattare (och kanske min absoluta favorittecknare) någonsin. Hans tänkvärda texter tillsammans med hans otroligt vackra bilder är helt enkelt fantastiska. Den här boken är lika tänkvärd och fin som alla andra av hans böcker jag läst.

Både känslan och bilderna i boken gör att hela den blir helt magiskt. Trots att den är så kort är man helt inne i världen och det känns direkt när man öppnar den att den verkligen är något speciellt. Som sagt är bilderna helt underbara. Varje sida är så fint gjorda, blandningen mellan bild, text plus den fina bakgrunden gör att man bara kan sitta och titta på samma sida hur länge som helst. Jag tror nog faktiskt att Shaun Tan är min absoluta favorittecknare någonsin.

Den här boken passar nog faktiskt alla - för mindre barn är det en bra och lite spännande berättelse och är man äldre kan man läsa den både för det och för de filosofiska tankarna som finns i bakgrunden hela tiden.

Slutet är sorgligt när man väl tänker på det, de som läst boken förstår vad jag menar. Att man kanske inte ser de här borttappade sakerna bara för att man är upptagen med sitt eget får en verkligen att tänka till.

Nu när jag läst boken vill jag verkligen se den animerade kortfilmen som gjorts till den, här kommer en trailer:

Som sagt så gillar jag verkligen Shaun Tans böcker. På så få sidor lyckas han få med så otroligt mycket och både texten och bilderna är otroligt fina. Jag rekommenderar verkligen hans böcker till alla!

Minnesvärt citat:

"Kanske kommer den från ingenstans. En del saker är bara så där..." Han gjorde en paus för den dramatiska effekten. "...helt enkelt borttappade."

Ankomsten

Författare: Shaun Tan
Antal sidor: -
Förlag: Kabusa Böcker
Serie: -
Utgiven år: 2006
Originalets titel: The Arrival
Genre: Bilderbok, livsöde

En man lämnar sin familj för att försöka hitta ett ställe där de kan leva ett bättre liv. Han reser över ett stort hav med bara en resväska i handen. Han kommer till en ny och väldigt annorlunda stad och trots att han inte kan språket måste han försöka hitta mat, bostad, arbete - och hopp.

_______________________________________________________________________

Den här boken är så otroligt fin. Titta bara på framsidan - jag älskar titeln, att den ser gammal ut och det jag älskar allra mest är det lilla djuret - det är så otroligt gulligt!

Jag trodde först det skulle vara lite svårt att förstå handlingen då boken inte innehåller ett enda ord utan bara bilder, men det är inte svårt alls. Shaun Tan är otroligt bra på att rita och han har gjort bilderna alldeles lagom tydliga och fått med det man behöver se för att förstå historien. Och bilderna är verkligen fantastiska! Jag kan inte förstå hur någon kan rita så otroligt fint. Man blir helt förtrollad av varenda liten bild och kan knappt slita blicken från dem.

Handlingen är lika fin som bilderna. Historien om mannen som försöker hitta ett bättre ställe för sin familj att leva på är bara så... fin. Det finns så mycket känslor i bilderna och man blir verkligen berörd! Jag älskar detaljen med att man förstår vad mannen försöker säga till folket i den nya staden genom att rita bilder på det han letar efter - de pratar inte samma språk så de förstår inte vad han säger. De gör att läsaren också förstår vad mannen vill/menar/letar efter.

Det allra bästa med handlingen är absolut slutet - det är så fint! Det hänger ihop lite med början och sedan det allra sista som händer... Så fint. Ni som läst boken förstår. Och ni som inte läst den - gör det! Det tar bara tio-tjugo minuter (det beror på hur länge man tittar på varje bild, det kan ta både kortare och längre tid) och den här boken borde verkligen inte lämna någon oberörd! En bok jag kommer minnas länge. Shaun Tan är definitivt en ny favoritförfattare - och den här boken är en ny favoritbok. :)

Lite smakprov på några av de finaste bilderna i boken (tryck för att se bilderna i större format):