Vad min flickvän inte vet

Författare: Sonya Sones
Antal sidor: 364 st
Förlag: Bonnier Carlsen
Serie: Vad mina vänner inte vet 2
Utgiven år: 2007
Originalets titel: What my Girlfriend doesn't Know
Genre: Kärlek

Livet ser ljusare ut för Robin Murphy - han är inte längre bara en nörd, utan också Sophies pojkvän. Men när hela skolan får veta blir Sophie helt utfryst av alla sina kompisar och folk börjar ogilla henne lika mycket som de ogillar Robin. Han får dåligt samvete och vill att Sophie ska sluta träffa honom så alla ska sluta frysa ut henne, men hon vägrar.
    Men så frågar Robins bildlärare om han vill gå till en konstklass på universitetet. Han tackar ja, och i konstklassen är han inte en tönt - utan en väldigt begåvad konstelev. För första gången känner sig Robin inte utanför, utan de andra verkar gilla honom för den han är. Några av tjejerna verkar till och med gilla honom. Men vad händer nu med honom och Sophie?
_________________________________________________________________________

Jag läste den första boken, "Vad mina vänner inte vet", för något år sedan och tyckte väl inte berättelsen eller karaktärerna var särskilt originella, men jag gillade verkligen sättet den var skriven på. Det är väldigt kul att läsa böcker skrivna på vers ibland, de går snabbt att läsa och är (oftast) väldigt fint skrivna. Men jag blev lite besviken på den här boken.

För det första känns det som att författaren överdrivit lite när hon försökt skriva ur en killes perspektiv. Det gör också att språket inte blir särskilt fint, och det är helt enkelt bara som en vanlig bok skriven på vers utan något speciellt vackert språk.

Berättelsen kändes ganska mycket mer intressant i den första boken. Den är helt okej nu med, och jag ville aldrig sluta läsa boken helt och hållet men skulle inte dött om jag var tvungen att lämna tillbaka boken till biblioteket när jag bara kommit halvvägs. Man kände sig ändå hyfsat säker på hur det skulle sluta.

 Vissa saker känns lite fåniga eller överdrivna, men det finns definitivt bra saker också. Jag gillar slutet och början mest, men som sagt kände jag mig aldrig uttråkad när jag läste boken även om den kanske inte är den mest spännande boken jag läst. Jag kan definitivt säga att ettan är bättre - språket är finare och den kändes lite mindre fånig på något sätt.

Det här är en helt okej bok. Det finns många bra saker med den, men kanske nästan lika många mindre bra. Det är en ganska bra fortsättning på första boken, även om jag lätt kan säga att ettan var mycket bättre. På Goodreads gav jag den tre av fem stjärnor - bra, men kanske inte direkt bland det bästa jag läst!

Minnesvärt citat:

Språket var inte riktigt lika fint som i första boken, så tyvärr hittade jag inget speciellt citat!

Bokens första mening:

Ett gott råd från dig till mig:

Favoritkaraktär/er:

Sophie

Saker från boken som inspirerar mig:

• Början och slutet.