Författare: Jandy Nelson
Antal sidor: 371 st
Förlag: Dial Books
Serie: -
Utgiven år: 2014
Originalest titel: I'll Give You the Sun
Genre: Kärlek, livsöde
Språk: Engelska
Jude och Noah är tvillingar. De är tretton år och står varandra väldigt nära. Noah målar hela tiden och håller på att bli kär i pojken i grannhuset som samlar på meteoriter i skogen medan Jude hoppar från klippor, har rött läppstift, korta kjolar och pratar tillräckligt mycket för dem båda två.
Men så händer det något, och vid sexton års ålder pratar knappt Jude och Noah med varandra. Noah är med i idrottslag, går på fester med kompisar och har inte målat på flera år medan Jude har klippt av allt sitt långa hår, går på konstskola och knappt pratar med någon. Kommer Jude och Noah kunna hitta tillbaka till varandra?
____________________________________________________________________________
Alltså. Den. Här. Boken.
När jag läste "Himlen börjar här" trodde jag knappt att jag någonsin skulle kunna läsa en så bra ensamstående bok igen. Men den här boken är minst lika bra. Jag har nog knappt haft såhär höga förväntningar på en bok sedan jag läste "Mockingjay" eller "Bitterblue", och ändå lyckades "I'll Give You the Sun" slå dem.
Först och främst - Jude och Noah. Några av de bästa karaktärerna jag någonsin läst om. Varannat kapitel är från Noahs synvinkel och varannat från Judes. I Noahs kapitel är de tretton år och man får läsa om när Noah målar allt han ser i huvudet och drömmer om att få komma in på konstskolan CSA. Jude surfar och har tillräckligt med kompisar för dem båda två och Noah känner sig helt utanför - tills han träffar Brian, som aldrig slutar prata om stjärnor och samlar meteoriter med Noah i skogen. I Judes kapitel är de sexton år och Noah och Jude har slutat prata med varandra. Jude är orolig för sin bror men vet inte vad hon ska göra för att hitta tillbaka till honom. Hon pratar med sin döda farmor och det finns en skulptur hon bara
måste göra - hon måste önska med händerna. Dessutom träffar hon en kille hon känner igen på något sätt i kyrkan och hon har ingen aning om hur han kommer påverka hennes liv.
Båda karaktärerna är så otroligt bra beskrivna och det känns verkligen som man känner dem i verkligheten. Jag skulle helt ärligt kunna läsa i princip tvåhundra böcker till om Jude och Noah, så bra är de. Sedan finns ju Oscar och Brian också - att det är två "love interests" i den här boken gör det inte lättare, hahah. De är båda två också otroligt bra karaktärer och jag älskar verkligen att läsa om dem. Alla Jandy Nelsons karaktärer är otroligt bra beskrivna - Jude och Noahs föräldrar, deras kompisar...
Man får reda på mer och mer av berättelsen ju mer man läser och det gjorde att den här boken höll mig uppe alldeles för sent. I slutet ser man hur allt hänger ihop och det är verkligen otroligt bra skrivet. Alla detaljer - både hos karaktärerna, miljön och berättelsen - är så otroligt bra uttänkta. Till exempel ser Noah allt som porträtt och döper dem i huvudet medan Jude lever efter olika bibliska ordspråk och det gör att man lär känna dem så bra.
Berättelsen är verkligen väldigt sorglig av många olika anledningar och även om den fortsatte vara sorglig i slutet så var det så otroligt fint. Vissa böcker har verkligen helt perfekta slut och "I'll Give You the Sun" är en av dem. (Förutom att jag gärna hade fortsatt läsa några tusen sidor till, förstås.)
Jag skulle kunna fortsätta att skriva om den här boken hur länge som helst. Det här är absolut en av de bästa böckerna jag någonsin läst, och jag rekommenderar den till alla - bara läs den. Ni kommer förstå varför.
Minnesvärt citat:
“Maybe some people are just meant to be in the same story.”
“I love you,” I say to him, only it comes out, “Hey.”
“So damn much,” he says back, only it comes out, “Dude.”
He still won’t meet my eyes.”
“Or maybe a person is just made up of a lot of people,” I say. “Maybe we’re accumulating these new selves all the time.” Hauling them in as we make choices, good and bad, as we screw up, step up, lose our minds, find our minds, fall apart, fall in love, as we grieve, grow, retreat from the world, dive into the world, as we make things, as we break things.”
“I gave up practically the whole world for you,” I tell him, walking through the front door of my own love story. “The sun, stars, ocean, trees, everything, I gave it all up for you.”
“His soul might be a sun. I’ve never met anyone who had the sun for a soul.”
“We wish with our hands, that’s what we do as artists.”
Bokens första mening:
This is how it all begins.
Favoritkaraktär/er:
Noah, Jude, Brian och Oscar
