Författare: Jenny Valentine
Antal sidor: 204 st
Förlag: Atrium
Serie: -
Utgiven år: 2007
Originalets titel: Finding Violet Park
Genre: Mysterium, Familjeproblem
Jag träffade Violet efter att hon hade dött, men det hindrade mig inte från att lära känna henne.
Det finns flera anledningar till att Lucas inte skulle varit det minsta intresserad av Violet Park.
Hon var gammal.
Hon var död.
Men ändå kunde han inte sluta tänka på henne när han sett henne i urnan på taxikontoret mitt i natten. Vem var hon egentligen?
_____________________________________________________________________
När jag började läsa hade jag ingen aning om att boken skulle handla om allt det som den gjorde. Jag visste att den skulle handla om en död tant, men inte på vilket sätt. Dessutom trodde jag inte att det skulle vara med ett stort familjeproblem som sedan i slutet skulle knytas ihop med den döda tanten på ett alldeles fantastiskt sätt.
Ja, jag gillade den här boken. Den blir faktiskt bättre och bättre för varje gång jag tänker på den. Det jag älskar allra mest med den är slutet - det är fint, lite roligt, sorgligt, fantastiskt och så otroligt bra uttänkt av författaren att jag dör lite bara jag tänker på det! Jag önskar att jag kunde berätta precis hur fantastiskt det är men eftersom det skulle avslöja otroligt mycket så gör jag inte det...
Andra saker jag gillar, då... Handlingen är alldeles fantastiskt bra uttänkt, och dessutom väldigt spännande. Boken är snabbläst och jag läste den väldigt fort, men ändå har författaren fått med en massa känslor i den som gör att den blir sorglig, fin, rolig... Jag kan ösa fina ord över den här boken hur länge som helst! En annan bra sak är att den utspelar sig i London - bästa stället för böcker att utspela sig på om de inte ska utspela sig i något fantasyland eller något. Jag älskar verkligen London, så det är kul att läsa om staden och särskilt när författaren skriver om ställen jag sett! :D (Harry Potter var ju från England, dessutom, hehe...)
Det var något som fattades för att den skulle bli en favorit. Kanske var det att den var rätt kort. Förlåt alla korta böcker där ute, men jag tycker om lite längre böcker eftersom man får lära känna karaktärerna mer och så i dem. Men ändå så har författaren verkligen lyckats med att få med en massa känslor i boken, trots att den bara är 204 sidor lång och har väldigt stor text.
Så - läs den här boken, ni kommer inte ångra er!
Minnesvärt citat:
I slutet finns ett bra citat, men jag kan inte skriva ner det utan att avslöja hur hela boken slutar... Men för er som har läst boken - sista sidan är verkligen magiskt bra!
Bokens första mening:
Taxifirman låg en bit upp på en kullerstensbelagd bakgata med små hyreshus på båda sidor.
Favoritkaraktär/er:
Pappan var lätt intressantast, men jag tyckte inte direkt om honom... Men Lucas då, kanske.
Saker från boken som inspirerar mig:
• Slutet, jag älskar det verkligen!
• Hur mysteriet och familjeproblemet knyts ihop.
• Att den utspelar sig i London!
