Tagg i hjärtat

Författare: Cannie Möller
Antal sidor: 212 st
Förlag: En bok för alla
Serie: -
Utgiven år: 2000
Originalets titel: Tagg i hjärtat
Genre: Livsöde, vänskap, kärlek

Allting börjar med att Mia blir arg och besviken över att hennes kompis Lisa bestämmer sig för att träffa en äcklig kille istället för att följa med Mia på konsert. Konserten som de längtat efter så länge. Mia rusar iväg och går planlöst omkring tills hon kommer till en nedlagd fabrik där några sitter och spelar och en tjej sjunger med en fantastisk röst.
    Mia börjar skriva en historia om Orfeus som förlorade sin älskade Eurydike till underjorden och försöker sjunga henne tillbaka. En historia som börjar den kvällen och slutar långt senare.


________________________________________________________________________


(Jag läste den här boken i skolan, vi läste den gemensamt i klassen och skulle sedan recensera den. Om recensionen ser lite konstig ut är det för att jag tagit de viktigaste delarna ur den långa recensionen som jag skrivit.)

"Tagg i hjärtat" hade jag redan läst två gånger när vi läste den i skolan, och jag håller fortfarande fast vid samma åsikt jag hade sedan innan - det är en okej bok, historien är bra men själva boken är lite för platt och tunn för att den ska bli riktigt bra.


Mia, bokens huvudperson, är ganska osäker. Hon tvivlar ofta på sig själv, sitt utseende och sin pjäs. Särskilt efter att Lisa, hennes bästa vän, tydligt visat att hennes nya pojkvän är viktigare än Mia. Men så kommer Juan in i bilden - en person som blir mycket viktig för Mia och som gör så att hon får lite mer självförtroende - han får henne att förstå att hon kanske inte är så dålig ändå. Sedan är det Helen som man också får följa. Hon är inte riktigt som alla andra - hon är arg, lite galen, envis och självmordsbenägen. Hon vill inte göra som andra säger åt henne utan vill gå sin egen väg - något som inte riktigt fungerar när man är som hon. Det enda som jag tror gör henne lite gladare är att sjunga. Jag gillar karaktärerna i boken, de är intressanta, men något jag stör mig på är att jag inte har någon aning om hur Mia ser ut! Hennes utseende nämns knappt i boken. Sådant kan jag störa mig otroligt mycket på.


Boken innehåller parallellhandlingar - Mia är bokens jag och det handlar mest om henne, men ibland kommer det kapitel som är skrivna i tredje person och som handlar om någon annan - till exempel Helen eller Ronny. Jag tycker författaren har lyckats väldigt bra med att skilja på berättarrösterna även om de inte är så olika - jag hade i alla fall aldrig några problem med att veta vem det var man läste om.


Språket är rätt fint, för det är ungdomligt men ändå poetiskt på något sätt. Det är också väldigt enkelt men samtidigt annorlunda - och rätt svårt att beskriva. 


Det allra bästa med boken är nog hur författaren knyter ihop handlingen i slutet - hela boken börjar med att Mia bråkar med sin bästa vän Lisa och slutar med att de är vänner igen och bara sitter tillsammans och känner att de har varandra. Jag tycker det är ett otroligt snyggt slut på boken, det passar verkligen in och känns inte förhastat eller fånigt.


Något jag inte riktigt gillar med boken är att den inte är riktigt trovärdig. Vill verkligen så många frivilligt vara med i en pjäs och lägga i princip all sin fritid på den? Skolarbetet då, till exempel? Man måste verkligen hitta rätt personer för att få så många att vilja vara med och medverka och man kan inte ha så värst myket läxor och prov - för något sådant tror jag inte nämns en enda gång.


Jag tycker den här boken är okej. Handlingen är inte tillräckligt intressant och boken känns lite för kort för att den ska bli riktigt bra. Karaktärerna är lite för platta och handingen inte riktigt så fångande som den är i en riktigt bra bok. Men jag tycker inte att den är dålig - den är kanske inte bra heller, utan lite mittemellan. Det är en fin berättelse som jag tycker om men den satte inga jättedjupa spår. En okej bok helt enkelt!

Minnesvärt citat:

Sorgligt nog tänkte jag inte på citat när jag läste... När läsa blir en läxa tänker jag inte riktigt på de saker jag brukar tänka när jag läser en bok jag valt frivilligt.

Bokens första mening:

Jag vägrar att gå med på några förebråelser.

Favoritkaraktär/er:

Helen var den intressantaste men de jag tyckte mest om var nog Mia och Ronny.

Saker från boken som inspirerar mig:

• Hur början och slutet knyts ihop!