Throne of Glass

Författare: Sarah J. Maas
Antal sidor: 404 st
Förlag: Bloomsbury
Serie: Throne of Glass #1
Utgiven år: 2012
Originalets titel: Throne of Glass
Genre: Fantasy, kärlek
Språk: Engelska

Celaena Sardothien var en av landets skickligaste lönnmördare trots sin ringa ålder. Men hon gjorde ett misstag - hon åkte fast.
    Nu är hon fast i Endoviers gruvor där hon överlevt som slav i över ett år. Men kronprinsen ger henne ett erbjudande: om hon representerar honom i ett slag på liv och död mot tjugotre andra tävlande för att bli kungens lönnmördare kan hon, efter att ha tjänat kungen i några år, få sin frihet tillbaka.
    Men tävlingen är inte det enda Celaena kan tänka på. Något ondskefullt lurar i slottet - och det verkar vara ute efter de tävlande.
__________________________________________________________________________

Jag hade verkligen inga förväntningar på den här boken när jag började läsa - jag visste knappt vad den handlade om. Men jag kände redan från de första sidorna att den skulle bli bra.

Handlingen är så otroligt spännande. Jag ville aldrig sluta läsa och jag hade heller inte läst något liknande innan. Allting passar så perfekt - tävlingen, den onda i slottet och triangeldramat gör att man inte kan sluta läsa eftersom man vill veta vad som ska hända. Det blir bara mer och mer spännande ju längre in i boken man kommer och man kunde inte riktigt gissa hur det skulle sluta - jag trodde min första idé var för förutsägbar men så visade sig den stämma, vilket var en väldigt annorlunda plot twist. Man blev överraskad på ett helt annat sätt än man hade blivit om det skulle vara den allra snällaste karaktären som visade sig vara den onde.

Triangeldramat, ja. Jag brukar tycka de är lite jobbiga eftersom jag brukar få en favorit direkt men i den här boken irriterade jag mig inte på det alls. Det passade perfekt in på berättelsen och jag har faktiskt inte riktigt bestämt mig för hur jag tycker det ska sluta eftersom jag älskar båda karaktärerna. Dorian är mystisk och en sådan typisk karaktär man vill veta mer om, som antagligen döljer en hel del, medan Chaol är en sådan karaktär man verkligen inte kan låta bli att gilla från första början. Jag tycker otroligt mycket om båda två så har faktiskt inte riktigt bestämt mig vem som är min favorit.

Celaena påminner mig lite om Katniss och Katsa - två av mina favoritkaraktärer någonsin, och jag gillar henne verkligen. Hon är väldigt stark men hon har mjukare sidor som kommer fram mer och mer ju mer man läser. Hon kan vara lite jobbig men att hon älskar att läsa och står upp för sig själv väger definitivt upp det och jag tror faktiskt hon kan vara en ny favoritkaraktär.

Det finns inte ord för hur mycket jag vill läsa fortsättningarna. Jag vill veta mer om karaktärerna, världen, berättelsen och kanske särskilt om Celaenas bakgrund. Om det inte märkts än är det här en av de bästa böckerna jag läst - jag kan inte beskriva hur spännande, bra, intressant och fin den är och jag skulle kunna fortsätta skriva om den i en evighet. Läs den!

Minnesvärt citat:

“You could rattle the stars," she whispered. "You could do anything, if only you dared. And deep down, you know it, too. That’s what scares you most.” 

“We all bear scars... Mine just happen to be more visible than most.”

“No. I can survive well enough on my own— if given the proper reading material.” 

Bokens första mening:

After a year of slavery in the Salt Mines of Endovier, Celaena Sardothien was accustomed to being escorted everywhere in shackles and at sword-point.

Favoritkaraktär/er:

Celaena, Dorian och Chaol