Sidor

lördag 27 september 2014

Pappersstäder

Författare: John Green
Antal sidor: 363 st
Förlag: Bonnier Carlsen
Serie: -
Utgiven år: 2008
Originalets titel: Paper Towns
Genre: kärlek, vänskap, livsöde

Quentin Jacobsen har beundrat och varit hemligt kär i sin äventyrslystne granne Margo Roth Spiegelman hela sitt liv. De har inte pratat så mycket sedan den där gången när de hittade en död man sittandes under ett träd i parken, men när Margo en kväll klättrar in genom Quentins sovrumsfönster och frågar om han vill följa med på den bästa natten i hans liv säger han ja direkt.
    Quentin tänker att det kanske kommer bli annorlunda nästa morgon - kanske kommer Margo se honom mer - men när Quentin vaknar är Margo borta. Helt spårlöst försvunnen. Eller?
    Margo brukar lämna ledtrådar efter sig, och den här gången verkar de vara ämnade just för Quentin. Så tillsammans med sina kompisar Ben och Radar samt Margos bästa vän Lacey bestämmer han sig för att hitta henne.
_________________________________________________________________________

Jag tror inte John Green skulle kunna skriva en dålig bok ens om han försökte. Även om "Pappersstäder" inte är lika bra som "The Fault in Our Stars" är den ändå en av de bättre böckerna jag läst i år.

Det allra bästa med den här boken är karaktärerna. Quentin är min favorit men jag älskar att läsa om Ben, Radar och Lacey också. När de tillsammans hjälptes åt för att hitta Margo var de allra bästa delarna av boken. Sedan skulle ju boken inte ens existera om det inte var för Margo - henne är man nyfiken på och tycker synd om genom hela boken.

Berättelsen är otroligt bra och genomtänkt. Alla ledtrådar hänger ihop och det är omöjligt att sluta läsa - både på grund av det men även på grund av karaktärerna och språket. Handlingen är spännande från första sidan och allting är så bra skrivet att man bara vill läsa det om och om igen.

John Greens språk passar perfekt in på Quentin och jag skrattade flera gånger. Boken är både rolig, tänkvärd, sorglig, spännande och tillsammans blir det hur bra som helst - som det brukar bli när John Green skriver böcker.

Egentligen finns det inte något att klaga på med den här boken - förutom att jag tycker slutet gick lite snabbt. Jag gillade bil-delen, men det som kom allra sist kändes lite hastigt efter hela den berättelsen på något sätt.

Men annars finns det inget negativt med den här boken. Den är inte John Greens bästa, men fortfarande väldigt bra och jag rekommenderar den verkligen!

Minnesvärt citat:
“I'm not saying that everything is survivable. Just that everything except the last thing is.” 

“If you don't imagine, nothing ever happens at all.”

Bokens första mening:
Med en kasse i varje hand stannade jag till utanför bilen ett ögonblick och såg på henne.

Favoritkaraktär/er:
Quentin, Radar och Ben

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej! Kul att du vill lämna en kommentar ☺