Det borde finnas regler

Författare: Lina Arvidsson
Antal sidor: 317 st
Förlag: Gilla böcker
Serie: -
Utgiven år: 2012
Originalets titel: Det borde finnas regler
Genre: Vänskap, kärlek

Jag heter Mia. Eller egentligen Maria, men jag hatar det namnet okej? Don't call me that. Jag står inte för det. Det är inte som att jag fick vara med och bestämma.

Jag är för att man själv ska bestämma om saker och ting här i världen. Fatta hur allt hade blivit så mycket bättre liksom. Skolan, livet, allt. Jag är fjorton år. Man kan tänka sig att det skulle betraktas som vuxet. Fast det betyder mest ingenting. Jag är i förberedelse, kan man säga.

Mia bor in the middle of nowhere där det inte händer någonting. Eller jo, en sak händer förstås. Mias bästa vän Mirjam är tillsammans med en minst fyrtioårig gubbe som heter Per. Mia tycker det är otroligt äckligt, så hon och hennes kompis Karl bestämmer sig för att få Mirjam förstå att Per är äcklig och inte värd hennes kärlek.

    Samtidigt känner sig Mia sjukt oälskad och ful och hemsk, men så dyker Vlad upp. Vlad som har hängslen och hatt, skriver på en roman och spelar i ett band. Och han råkar visst bli lite kär i Mia.

__________________________________________________________________________

Nu har jag, som en av de sista i bokbloggsvärlden, läst den här boken. Efter att ha hört alla möjliga saker om den kände jag att jag bara var tvungen att läsa den för att få bilda mig en egen uppfattning. Och vad tyckte jag då? Jag tyckte faktiskt att den var rätt dålig.

Först var det karaktärerna som jag irriterar mig så otroligt mycket på. Mia är bortskämd och säger till exempel att hennes mamma är världens hemskaste och strängaste trots att hon knappt bryr sig när Mia kommer hem och är jättefull eller har skolkat en massa från skolan. Och sedan tänker hon på sitt utseende hela tiden - hon har små bröst och det är jättefult, det hon önskar sig typ mest i hela världen är att de ska växa och så vidare. Det finns liksom lite viktigare saker..? Men hon tror att killar bara gillar tjejer med stora bröst. Ahaa, ja men då så. Man ska ju inte försöka satsa på killar som gillar en för den man är, nej nej. Bara satsa på dem som gillar ens utseende. Hallå? Är det sådana ungdomsförebilder vi ska ha nu för tiden? Jag tror jag föredrar Jane Eyre eller Hermione Granger, haha.

Jag gillar inte Mirjam heller. Hon är så otroligt snygg att alla killar älskar henne vid första ögonkastet - det är så hon beskrivs. Hon och Mia har några saker man måste kunna när man blir vuxen, och det är bland annat att röka och gå i klackar. Ja, men vad viktigt. Och så är det viktigt att vara någon, att vara snygg och vara cool. Är det inte ännu viktigare att vara sig själv? Jag kan i princip aldrig känna igen mig i någon av dem. Så fort jag gillar något Mia gör så gör hon något som får mig att ogilla henne jättemycket. Nej, jag gillar verkligen inte någon av dem. Karl, deras kompis, är en okej karaktär - han är smart och den de kan fråga om råd. Men han är samtidigt lite tråkig, ingen djup karaktär direkt. Och sedan är det Vlad, som är ännu tråkigare. Dessutom är han riktigt elak mot Mia utan att någon märker det.

Till handlingen, då. Man får läsa berättelsen om Mia och Mirjam samtidigt som man helt plötsligt får ta del av någonting Mia tycker eller tänker som inte alls har med handlingen att göra. Visst, det är bra att man får lära känna Mia, men när det inte passar in i handlingen blir det lite rörigt. Och sedan till det som är det kanske allra sämsta med boken: den är inte indelad i kapitel. Handlingen bara maler på och maler på och man vet inte när man ska sluta läsa. 

Språket var kanske det bästa med boken. Det liknar inget annat jag läst tidigare och kan vara lite humoristiskt ibland. Kanske inte så man gapskrattar men ändå - lite småkul. Men annars då? En inte särskilt bra bok över huvud taget. Gillade inte karaktärerna och kunde inte känna igen mig i dem, den var seg och tog mycket längre tid än jag trodde att läsa. Så - skulle inte rekommendera den till någon, faktiskt, även om jag inte avskyr den - den passade inte mig, helt enkelt. ;)

Minnesvärt citat:

"Men... han är äcklig!"

"Jag vet, Karl. Men det kan man inte åka i fängelse för."

Bokens första mening:

Vi hänger vid gungorna, jag och Miriam.

Favoritkaraktär/er:

Karl

Saker från boken som inspirerar mig:

• Att språket var lite annorlunda, skulle själv inte använda mig av ett sådant språk i en bok men gillar att det är lite annorlunda!